Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
360
VETäbisRÄPRN ÖCll UV UT
Dessa betraktelser ledde Newton till
den övertygelsen, att man mycket väl
skulle kunna tala om absolut
rotation, acceleration o. s. v. även utan
någon absolut ;jämförelsekropp. Han
säger därom följande i sitt huvudverk
"Philosophiae naturalis principia
ma-thematica":
"Vad som skiljer absolut och relativ
rörelse är centrifugalkraf tern a från
rörelsens axel. Vid en blott relativ
rotationsrörelse existera dylika krafter ej,
men de äro större eller mindre
alltefter storleken hos den absoluta
rörelsen. Man hänger till exempel upp
ett kärl i en mycket lång tråd, vrider
densamma alltjämt runt, tills den
genom vridningen blir mycket styv;
härefter fyller man kärlet med vatten
och håller det tillsammans med
tråden i vila. Sättes det nu genom
kraften från tråden, som snor upp sig,
i rotation i motsatt led, och fortsätter
denna rotation en längre tid, allt
under det att tråden snor upp sig, så
kommer vattenytan till en början att
vara plan som innan kärlet sattes
i rörelse. Härefter åstadkommer
rörelsen, när friktionen så småningom
inverkar på vattnet, att även vatten
massan börjar rotera märkbart.
Vattnet avlägsnar sig efter hand från
mitten och stiger utefter kärlets
väggar, varvid vattenytan antar
skålform. (Detta försök har jag själv
gjort.) I början, när vattnets relativa
rörelse i förhållande till kärlväggen
var som störst, förorsakade den ingen
strävan hos vattnet att avlägsna sig
från axeln. Vattnet sökte icke närma
sig kärlväggarna i det att det steg upp
utefter desamma, utan vattenytan
förblev plan, och den verkliga
rota-tationsrörelsen hade alltså ännu ej
börjat. Men senare, när vattnets
relativa rörelse avtog, antydde dess
uppstigande utmed kärlväggarna en
strävan att avlägsna sig från axeln,
och denna strävan påvisade vattnets
städse växande verkliga rotation,
tills denna slutligen blev som störst,
när vattnet var i vila relativt till
kärlet,"
Detta Newtons berömda
"ämbarexperiment" hade alltså till uppgift att
visa, att centrifugalkrafter icke
uppträda vid vattnets och amt arets
relativa rotation, utan endast vid den
"verkliga, absoluta’1 rotationen. I
fallet rotationsrörelse ha vi alltså i
uppträdandet av centrifugalkrafter ett
kriterium pä om "verklig" rotation
föreligger eller ej. Då man nu genom
erforderligt noggranna pendelförsök
kunde påvisa den av jordens dagliga
rotation förorsakade
centrifugalkraften vid jordytan (vilket emellertid
skedde först långt efter Newton), vore
alltså enligt den ne w ton ska
uppfattningen bevisat, att jorden verkligen
roterar, medan stjärnhimmeln är
orörlig. Under mer än ett århundrade
vågade ingen allvarligt motsäga denna
uppfattnings För ca 40 år sedan
uppstod emellertid hos en skarpsinnig
kritiker, den österrikiske fysikern
Ernst Mach, allvarliga tvivel på
beviskraften hos dessa argument. Vi vilja
här återgiva hithörande ställen ur
hans "Prinzipien der Mechanik":
"Låt oss betrakta den punkt, på
vilken Newton vid särskiljandet av den
relativa rörelsen från den absoluta
tyckes med stark rätt stödja sig. Om
jorden har en absolut rotation
kring sin axel- så uppträda
centrifugalkrafter, jordklotet tillplattas,
tyngdens acceleration vid ekvatorn
minskas, den foucaultska pendelns
sväng-ningsplan vrides o. s. v. Alla dessa
företeelser försvinna enligt Newton,
om.jorden är i vila, och de övriga
himlakropparna utföra en absolut
.rörelse omkring henne, sä att samma
relativa rotation kommer till stånd.
Så är det visserligen, om man på
förhand utgår från föreställningen om
ett absolut rum. Men håller man sig
till fakta, så känner man blott till
relativa rum och rörelser. Relativt
taget äro viärldssystemets rörelser
desamma enligt ptolomeisk och
ko-pernikansk uppfattning. Båda äro
lika riktiga, den senare blott enklare
och mera praktisk. Vi ha inte fått två
världssystem, ett med vilande och ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
