Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374
VETENSKAPEN OCH LIVET
GRAFISK
FÖRKLARING ft:V
SLIR-NINGSFENOME-NET
för stor följer vagnen icke direkt
snörets dragning utan flyttar sig längs
sin axel F. Å andra sidan finner man
att vinkeln, som snöret kan göra med
vagnens axel utan att draga vagnen
i sidoriktning, är så mvcket större iu
lättrörligare hjulen äro. Om
man nu ersätter vagnen
med ett block kan detta
icke undgå dragningen i
snöret utan, kommer att
förflytta sig direkt i
kraftens riktning och icke
liksom vagnen på hjul,
tangentiellt. Men om man
bromsar vagnens hjul, så
att de bli orörliga,
förhåller sig vagnen just som; ett
block och lyder passivt
dragningen i snöret. Man
kan därav sluta till att ett
roterande hjul styr
rörelsen till en viss grad, där- %,
för att det alltid har böjelse att ga i
sitt eget plan, medan:, ett blockerat
hjul passivt lyder varje påverkande
kraft; det riktar sålunda icke rörelsen
på något sätt. Om vi antaga att
bakhjulen äro bromsade, så att de stå
stilla, komma de att följa1 snörets drag
ning. De fria framhjulen komma där
emot att söka gå vidare i sitt plan;
de följa banan som angives i vår
figur av det mellersta läget, medan
bakhjulen som lyda snörets dragning
göra ett halvt varv omkring dem, och
vagnen fortsätter sin rörelse i drag*
ningens riktning, men med bakdelen
framåt. Om däremot framhjulen
blivit blockerade, är det de som blint
lyda snörets dragning, medan
bakhjulen söka fortsätta rörelsen i sitt eget
plan, och liksom i
föregående fall kommer vagnen
att söka inrikta sig i
rörelsens riktnings men denna
gång är det iramdelen som
kommer före. På en av de
första
automobilutställningarna för en del år
sedan visades denna
egenskap hos bromsningen
medels ett lutande plan, pä
på vilket man lät små vagnar ruila
ned försedda med två rörliga och tvä
fasta hjul. När vagnen kom ned
"hade den alltid de blockerade hjulen
framtill och bevisade sålunda i
praktiken den teori vi här omtalat.
Vi skola nu summariskt
betrakta några olika
system, som kommit till
använd ning. Man kan dMa
dem i två grupper: rent
mekaniska såsom Peirots,
samt sådana som använda
sig av en vätska verkando
på en kolv/ som påverkar
bromsbackarna.
Låt oss först se hur en
automobilbroms är
inrättad. Den innefattar för
det första en trumma, som
bör vara så stor som
möjligt. Trumman är fäst på
hjulet och roterar med
detta. På axeln innanför trumman ligga
de båda gjutna bromsbackarna, som
GENOMSKÄRNING
AV EN BROMS
T, trumma; N,
broms-backar; A, bromsaxel;
K, excenter; R,
spiralfjädrar.
SCHEMA ÖVER EN
FRAMHJULSBROMS
ENLIGT PERROTS SYSTEM
Aj axel; R, kulled; L,
hävarm; J, kardanknut; C,
excenter; T, brofhstrumma; F,
styrtappen; M, axeltapp; V,
ii underredet;’■: S, axel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
