- Project Runeberg -  Världsgåtorna : allmänfattliga studier öfver monistisk filosofi /
27

(1905) [MARC] Author: Ernst Haeckel Translator: Edv. Schäffer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: Translator Edv. Schäffer is or might still be alive. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Vårt lif

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CELLULAR-FYSIOLOGI. 27

framsteg genom att öfver allt utgå från de lägre djurens enklaste lifsföreteelser
och steg för steg följa deras så småningom gående utveckling ända högst upp
till människan. Här bestod hans metod den »krltiska jämförelsen» profvet likväl
inom fysiologin som inom anatomin. Johannes Müller har tillika förblifvit den
ende store naturforskare, som likformigt utbildat dessa forskningens olika grenar
och lika glänsande förenat dem hos sig. Genast efter hans död sönderföll hans
väldiga läroområde i fyra olika provinser, som nästan allmänt äro företrädda af
fvra eller flera lärostolar: människans och jämförande anatomi, patologisk anatomi,
fysiologi och utvecklingshistoria. Man har liknat arbetsfördelningen af detta
oerhörda vetande, som nu plötsligen 1858 inträdde, vid splittringen af det stora
världsvälde, som endast Alexander den store en gång samlat kunnat behärska.

Cellular-fysiologi. Bland Johannes Müllers talrika lärjungar, hvilka dels
redan under hans lifstid, dels efter hans död mäktigt befordrat biologiens olika
grenar var Theodor Schwann en af de lyckligaste (om också icke den mest
betydande). När den geniale botanikern Schleiden i Jena 1838 upptäckt cellen såsom
plantornas gemensamma elementarorgan och påvisat, att alla plantornas olika
väfnader voro sammansatta af celler, kände genast Johannes Müller denna
upptäckts oerhörda betydelse. Han försökte själf påvisa samma sammansättning i
djurkropparnas olika väfnader, t. ex. i ryggradsdjurens Chorda dorsalis och
föranledde sin lärjunge Schwann att utsträcka detta påvisande till djurens alla
väfnader. Denna svåra uppgift löste denne lyckligt i sina: »Mikroskopiska
undersökningar om öfverensstämmelselserna i struktur och tillväxt hos djur och
planter.» 1839. Därmed var grundstenen lagd för cellteorin, hvars grundläggande
betydelse såväl för fysiologin som för anatomin år för år tilltagit och allt
allmännare blifvit pröfvad. Att lifsverksamheten hos alla organismer måste
härledas från deras väfnadsdelar, de mikropiska cellerna, påvisades af två andra af
Johannes Müllers lärjungar, den skarpsinnige fysiologen Ernst Brücke i Wien och
den berömde histologen Albert Kölliker i Würzburg. Den förre betecknade riktigt
cellerna som elementarorganismer och visade att de äro lifvets enda aktuella,
själfständigt verkande faktorer, såväl i människans som djurens kropp. Kölliker
förvärfvade sig stora förtjänster icke blott genom utbildningen af hela
väfnadsläran, utan äfven genom att visa, att djurens ägg liksom de ur dem uppstående
»delningskärnorna» äro enkla celler.

Men hur allmänt cellteorins stora betydelse för biologiska uppgifter än blifvit
erkänd, så blef dock den därpå grundade »cellularfysiologin» först på senare
tiden fullständigt utbildad. Här har i synnerhet Max Verworn (i Jena) förvärfvat
sig en dubbel berömmelse. I sina »psyko-fysiologiska protiststudier» 1889 har
han på grund af sinnrika experimentella undersökningar visat, att den af mig
uppställda »teorin om cellsjälen» 1866 fullständigt rättfärdigas genom noggrann
studium af de encelliga protozoerna och att »de psykiska processerna inom
protistriket bilda den brygga, som sammanbinder den oorganiska naturens
kemiska processer med de högsta djurens själslif. »Verworn har, stödd på den
moderna utvecklingsläran, vidare utbildat dessa åsikter i sin: »Allmän fysiologi»,
(andra upplagan 1897). Detta utmärkta verk går för första gången åter tillbaka
till Johannes Müllers omfattande ståndpunkt, i motsats till dessa moderna
fysiologer, hvilka tro sig kunna utgrunda lifsföreteelsernas väsen uteslutande genom
fysikaliska och kemiska experiment. Verworn visade, att endast genom Müllers
jämförande metoder och fördjupandet i cellens fysiologi, kan denna högre
ståndpunkt uppnås, från hvilken vi kunna få en enhetlig öfverblick öfver
lifsföreteelsernas underbara område. Endast därigenom komma vi till den öfvertygelsen,
att liksom hos djuren lifsverksamheten hos människan är underkastad samma
fysiska och kemiska lagar.

Cellular-patologi. Cellteorins grundläggande betydelse för alla grenar af
biologin besannde sig under den andra hälften af det 19:de århundradet ick2

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 16 17:28:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vgatorna/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free