Note:
Translator Edv. Schäffer is or might still be alive.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Vår fosterhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 FJÄRDE KAPITLET.
först hade påvisat hos svamparnas sädestrådar. Därmed var det också bevisadt,
att djurens båda viktiga aflingsämnen, hanens sperma och honans ägg falla hem
under cellteorin; en upptäckt, hvars höga filosofiska betydelse erkändes först mycket
genare genom den noggrannare utforskningen af befruktningsförloppet (1875.
Jämf. föredragen 6—9 i »Anthropogeni».)
Gastræa-teorin. Alla äldre undersökningar angående fosterbildningen
berörde människan och de högre ryggradsdjuren och i all synnerhet fågelfostret.
Hönsägget är nämligen det största och bekvämaste objektet härför och står
ständigt till förfogande i önsklig mängd. Man kan i rufningsmaskinen mycket
bekvämt (liksom vid den naturliga rufningen genom hönan) kläcka ut ägget och
därvid ständigt under tre veckor iakttaga alla förvandlingarna från den enkla
äggcellen till den färdiga fågelkroppen. Äfven Baer hade blott hos
ryggradsdjuren kunnat påvisa öfverensstämmelsen i groddbladens karaktäristiska
bildning och de ur den framkommande enskilda organen. Inom de ryggradslöses
talrika klass — alltså hos djurens stora flertal — tycktes fostrets utveckling
försiggå på ett väsentligt olika c och hos de flesta tycktes verkliga groddblad
helt och hållet saknas. Först vid midten af århundradet påvisades sådana
hos enstaka ryggradslösa, af Huxley 1849 hos medusorna och af Kölliker 1844
hos cephalopoderna. Synnerligen viktig blef sedan Kowalewskys upptäckt 1866,
att det lägsta ryggradsdjuret, lancettfisken eller Amphioxus, utvecklade sig på
samma mycket ursprungliga sätt som ett ryggradslöst djur, skenbart som ett
mycket aflägset stående manteldjur, hafspungen eller Ascidia. Äfven hos olika
maskar, stjärndjur och leddjur påvisade samme iakttagare liknande bildningar
af groddbladen. Jag själf var då redan (1866) sysselsatt med spongiernas,
korallernas, medusornas och siphonophorernas utvecklingshistoria och då jag hos
de mångcelliga djurens lägsta klasser öfverallt fann samma bildning af två
primära groddblad, kom jag till den öfvertygelsen, att detta betydelsefulla
groddbildningsförlopp är detsamma i hela djurriket.
Synnerligen viktig syntes mig därvid den omständigheten, att hos
svampdjuren och de lägre nässeldjuren (polyperna och medusorna) kroppen under
lång tid, till och med under hela lifstiden, består af endast två enkla cellager;
hos medusorna hade Huxley redan 1849 jämfört dessa med ryggradsdjurens båda
primära groddblad. Stödd på dessa iakttagelser och jämförelser uppställde jag
därefter (1872) »gasträateorin» i min »Kalksvamparnas filosofi». Dess
väsentligaste lärosatser äro följande: I. Hela djurriket sönderfailer i två väsentligt
olika hufvudgrupper, de encelliga urdjuren (Protozoa) och de mångcelliga
väfnadsdjuren (Metazoa). Protozoernas (rhizopoder och infusorier) hela organism förblir
under hela lifstiden en enkel cell (mera sällan en lös cellförening utan
väfnadsbildning, ett çcoenobium). Däremot är metazoernas organism blott den första
tiden encellig, senare sammansatt af flera celler, hvilka bilda väfnader. II. Därför
äro också fortplantningen och utvecklingen inom djurens båda hufvudafdelningar
väsentligt olika; protozoerna föröka sig vanligen på könlös väg, genom delning,
knoppning eller sporbildning; de äga ännu intet äkta ägg och ingen sperma.
Metazoerna däremot skiljas hanar och honor och föröka sig öfvervägande på
könslig väg medelst äkta ägg, som befruktas af hanens säd. III. Därför uppstå
också endast hot metazoerna verkliga groddblad och ur dessa väfnader, under det
att sådana ännu helt och hållet saknas hos protozoerna. IV. Hos alla metazoer
uppstå endast två verkliga groddblad, och dessa hafva öfverallt väsentligen
samma betydelse: ur det yttre hudbladet utvecklar sig den yttre
hudbetäckningen och nervsystemet; ur det inre tarmbladet utgå tarmkanalen och alla öfriga
organ. V. Den groddform, som öfverallt går fram ur det befruktade ägget och
endast består af dessa båda primära groddblad, kallade jag tarmlarv eller
bägaregrodd (gastrula); dess bägarformiga tvåskicktade kropp omsluter ursprungligen
en enkel, maten smältande håla, urtarmen (progaster eller archenteron, och hvars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
