Note:
Translator Edv. Schäffer is or might still be alive.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Vår fosterhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GASTRÄA-TEORIN. 33
enkla öppning är urmunnen (Prostoma eller blastoporus). Dessa äro den
mångcelliga djurkroppens äldsta organ och dess väggs båda cellskikter, enkla epitel äro
dess äldsta väfnader; alla andra organ och väfnader hafva först senare (sekundärt)
framgått ur dem. VI. Af denna gastrulans likartighet eller homologi hos
väfnadsdjurens samtliga stammar och klasser drog jag enligt den biogenetiska grundlagen
(kap. V) den slutsatsen att metazoerna ursprungligen härstamma Jrån en gemensam
stamform, gasträa, och att denna urgamla (laurentiska) för längesedan utdöda
stamform väsentligen ägde den nuvarande genom ärftlighet erhållna gastrulans
kroppsform och sammansättning. VII. Denna fylogenetiska slutsats ur
jämförelse mellan ontogenetiska fakta rättfärdigas därigenom, att det ännu existerar
enskilda gasträader (Orthonectider, Cyemarier, Physemarier) äfvensom äldsta
former af andra djurstammar, hvilkas organisation endast föga höjer sig öfver
de senare (Olynthus bland spongierna, Hydra den vanliga sötvattenspolypen bland
nässeldjuren, Convoluta och andra kryptocoeler såsom de enklaste hvirfvelmaskar
bland skifdjuren). VIII. Vid de olika väfnadsdjurens vidare utveckling ur
gastrulan kunna två olika hufvudgrupper urskiljas: de äldre lägre djuren
(Coelenteria eller Acoelomia) bilda ännu ingen kroppshålighet och äga hvarken blod
eller tarmöppning; detta är fallet hos gasträaderna, spongierna, nässeldjuren och
skifdjuren. De yngre högre djuren (Coelomaria eller Bilateria) äga däremot en
verklig kroppshålighet och mestadels äfven blod och tarmöppning; dit höra
maskdjuren (Vermalia) och de högre typiska djurstammar, hvilka hafva utvecklat
sig ur dessa, såsom stjärndjur, blötdjur, leddjur, manteldjur och ryggradsdjur.
Dessa äro min gasträa-teoris väsentligaste lärosatser, hvars första utkast (1872)
jag senare ytterligare utfört och till hvilken jag bemödat mig, att genom en rad
af »studier till gasträa-teorin» (1873—1884) lägga en fastare grund. Ehuru den i
början nästan allmänt afvisades och under ett decennium häftigt bakämpades af
talrika auktoriteter, är den dock för närvarande (sedan omkring 15 år tillbaka)
erkänd af alla sakkunniga fackmän. Låtom oss nu se hur många slutsatser för vår
hufvudfråga, »människans ställning i naturen», vi kunna draga ur gasträa-teorin
och på det hela taget ur fosterhistorien.
Äggceller och sädesceller hos människan. Människans ägg består, som
hos alla andra väfnadsdjur, af en enkel cell. Denna lilla klotformiga äggcell
(endast 0,2 mm. i genomskärning) har alldeles samma karaktäristiska egenskaper,
som hos alla andra däggdjur, hvilka föda lefvande ungar. Den lilla plasmakulan
är nämligen omgifven af ett tjockt genomskinligt och finstrimmigt ägghölje (Zona
pellucida). Äfven den lilla klotformiga groddblåsan (cellkärnan, som är
innesluten af plasmat (cellkroppen) visar samma storlek och beskaffenhet, som hos
de öfriga mammalierna. Detsamma gäller om de rörliga spermierna eller
sädestrådarna hos mannen, de utomordentligt små trådformiga gisselcellerna, hvilka
finnas i millioner i hvarje droppe af mannens slemmiga säd (Sperma); de
ansågos tidigare på grund af deras lifliga rörelser för särskilda »sädesdjur»
(spermatozoa). Äfven uppkomsten af dessa båda könscellerna i köns-körteln (Gonade)
är densamma hos människan som hos de öfriga däggdjuren. Såväl äggen i
kvinnans äggstock (Ovarium), som sädestrådarna i testiklarna eller sädesstocken
hos mannen (Spermarium) uppstå öfverallt på samma sätt, af celler, som
ursprungligen härstamma från cölomepitelet, det cellskiktet, som bekläder
kroppshålan.
Conception eller befruktning. (Conception foecundation.) Det viktigaste
ögonblicket i hvarje människas liksom i hvarje annat väfnadsdjurs lif, är det
moment, då det börjar sin individuella tillvaro, det är det ögonblicket, då båda
föräldrars könsceller sammanträffa och sammansmälta till en enda enkel cell.
Denna nya cell, den »befruktade äggcellen», är den individuella stamcellen (cytula),
ur hvars upprepade delning groddbladen och gastrulan framgå. Först i och med
Världsgåtorna. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
