Note:
Translator Edv. Schäffer is or might still be alive.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Själens väsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJÄLENS VÄSEN. 45
SJÄTTE KAPITLET.
Själens väsen.
Monistiska studier öfver begreppet Psyke. Den vetenskapliga psykologins
uppgifter och metoder. Psykologiska metamorfoser.
Innehåll: Psykologins fundamentala betydelse. Dess begrepp och metoder. Motsatta åsikter
därom. Dualistisk och monistisk psykologi. Förhållandet till substanslagen. Begreppsförvirring.
Psykologiska metamorfoser: Kant, Virchow. Du Bois-Reymond. Själskunskapens kunskapsvägar.
Introspektiv metod (själf-iakttagelse). Exakt metod (psyko-fysik). Jämförande metod (djur-psykologi),
Psykologisk principväxling, Wundt. Folk-psykologi och etnografi, Bastian. Ontogenetisk psykologi.
Preyer. Fylogenetisk psykologi, Darwin, Romanes.
De företeelser, hvilka man allmänt sammanfattar under begreppet själslif
eller psykisk verksamhet, äro bland alla oss bekanta fenomen å ena sidan de
viktigaste och intressantaste, å andra sidan det mest invecklade och gåtfulla.
Enär naturkunskapen själf — våra föreliggande filosofiska studiers uppgifter —
är en del af själslifvet och enär sålunda antropologin liksom kosmologin
förutsätter en riktig kunskap om »Psyke» så kan man äfven betrakta psykologin, den
verkligt vetenskapliga själsläran, såsom fundament och förutsättning till alla
andra vetenskaper; från andra sidan sett är den åter en del af filosofin eller
fysiologin eller antroapologin.
Den stora svårigheten, att naturenligt motivera psykologin ligger emellertid
däri, att psykologin förutsätter en noggrann kännedom om den mänskliga
organismen och framförallt hjärnan såsom själslifvets viktigaste organ. Det stora
flertalet s. k. »psykologer» äger emellertid mycket ofullkomliga eller alls inga
kunskaper om denna psykes anatomiska grundval, och sålunda förklaras det
beklagliga faktum, att i ingen annan vetenskap råda så motsägande och ohållbara
föreställningar om dess eget begrepp och dess väsentliga uppgift, som inom
psykologin. Denna förvirring har under de tre senaste årtiondena gjort sig så
mycket mer kännbar, som anatomins och fysiologins stora framsteg vidgat vår
kunskap om det viktigaste själsorganets byggnad och funktioner.
Själsforskningens metoder. Enligt min öfvertygelse är hvad man kallar
»själ» i själfva verket naturföreteelse; jag betraktar därför psykologin såsom en
gren af naturvetenskapen — särskildt af fysiologin —. Jag måste sålunda från
början betona, att vi för själsforskningen icke kunna tillåta några andra
forskningsvägar än dem som äro tillåtna i alla de öfriga naturvetenskaperna d. v. s.
i första rummet iakttagelsen och experimentet, i andra rummet autvecklingshistorien
och i tredje rummet den metafysiska spekulationen som genom induktiva och
deduktiva slutsatser så nära som möjligt söker närma sig företeelsens obekanta
»väsen». Beträffande dess principiella bedömande måste vi emellertid i första
rummet just här taga skarpt sikte på motsatsen mellan den dualistiska och
monistiska åsikten. j
Dualistisk psykologi. Den allmänt härskande uppfattningen om själslifvet,
hvilken vi bekämpa, betraktar själ och kropp som två olika »väsen». Dessa båda
väsen kunna existera oberoende af hvarandra och äro icke nödvändigtvis bundna
vid hvarandra. Den organiska kroppen är ett dödligt materiellt väsen, kemiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
