Note:
Translator Edv. Schäffer is or might still be alive.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Själens medvetande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÄNNISKANS MEDVETANDE. 83
niska maskinverksamhet. Spiritualisterna åter påstodo, att deras dogm om själens
odödlighet och dess oberoende af kroppen, genom den cartesianska teorin om
människans själ vunnit ovederlägglig stadfästelse. Denna åsikt är än i dag
rådande i teologernas och de dualistiska metafysikernas läger. Det 19:de århundradets
vetenskapliga åskådning har med tillhjälp af de empiriska framstegen på det
fysiologiska och den jämförande psykologins område fullständigt öfvervunnit den.
II. Medvetandets neurologiska teori: medvetande tillkommer endast människan
och de högre djuren, hvilka äga ett centraliseradt nervsystem och sinnesorgan.
Öfvertygelsen, att en stor del af djuren — åtminstone de högre däggdjuren —
likaså äger en tänkande själ och sålunda äfven medvetande som människan,
behärskar den moderna zoologins, den exakta fysiologins och den monistiska
psykologins kretsar. Nutidens stora framsteg på flera områden af biologin hafva
öfverensstämmande fört oss fram till erkännandet af denna betydelsefulla
kunskap. Vid dess behandling inskränka vi oss närmast till de högre ryggradsdjuren
och framför allt till däggdjuren. Att dessa högt utvecklade vertebraters
intelligentaste representanter — med aporna och hundarna i spetsen — till hela sin
själsverksamhet i högsta grad likna människan, är sedan årtusenden bekant och
allmänt beundradt. Deras föreställning och sinnesverksamhet, deras
förnimmelse och begär äro till den grad liknande människornas, att vi icke behöfva
anföra några bevis därför. Men äfven den höga associonsverksamheten hos deras
hjärna, bildandet af omdömen och deras sammanfsöring till slutsatser, tänkandet
och medvetandet i trängre bemärkelse, äro hos dem liknande utvecklade som
hos människan och olika endast till graden men icke till arten. Dessutom lär
oss den jämförande anatomin och histologin, att hjärnans invecklade
sammansättning (såväl den finare som den gröfre strukturen), hos dessa högre däggdjur
i väsentlig grad är densamma som hos människan. Detsamma visar oss också
den jämförande ontogenin med afseende på själsorganens uppkomst. Den
jämförande fysiologin lär, att medvetandets olika tillstånd hos dessa högst
utvecklade placentaldjur, förhålla sig alldeles liknande som hos människan och att de
också på liknande sätt reagera mot yttre ingrepp. Man kan medelst alkohol, kloroform,
eter o. s. v. likaväl bedöfva högre djur, eller medelst lämplig behandling
hypnotisera dem på samma sätt som människan. Däremot är det icke möjligt, att
bestämma en skarp gräns, där på djurlifvets lägre grader medvetandet såsom
sådant först tydligt träder i dagen. Somliga zoologer förlägga denna gräns
mycket högt uppåt, andra återigen mycket lågt nedåt. Darwin, som mycket
noga urskiljer medvetandets, intelligensens och känslans olika gradationer hos
högre djur och förklarar dem genom tilltagande utveckling, påpekar samtidigt, hur
svårt och i egentlig mening omöjligt det är, att hos de lägre djuren bestämma
begynnelserna af denna högsta själsverksamhet. Enligt min personliga
uppfattning tyckes mig bland de olika, hvarandra motsägande teorierna, det
antagande vara mest sannolikt, att medvetandets tillkomst är bundet vid
nervsystemets centralisation, hvilken ännu saknas hos de lägre djurklasserna. Tillvaron
af ett nervöst centralorgan, högt utveckladt sinnesorgan och en långt utbildad
associon af föreställningsgrupperna synes mig nödvändig, för att möjliggöra ett
enhetligt medvetande.
III. Medvetandets animaliska teori: medvetandet finnes hos alla djur och
endast hos dem. Enligt denna teori skulle det finnas en skarp skillnad mellan
djurens och växternas själslif. En dylik skillnad antogs redan af många gamla
författare och formulerades skarpt af Linné i hans grundläggande: » Systema
naturæ» (4735). Enligt honom skilja sig den organiska naturens båda stora
riken därigenom, att djuren äga förnimmelse och medvetande, men växterna
icke. Sedermera har i synnerhet Schopenhauer skarpt betonat denna skillnad:
»Medvetandet är hos oss endast och allenast bekant såsom en egenskap hos
animala varelser. Äfven sedan det stegrats hela djurraden igenom t. o. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
