Note:
Translator Edv. Schäffer is or might still be alive.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. Gud och världen - 16. Vetande och tro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138 SEXTONDE KAPITLET.
Under hela medeltiden, under papismens blodiga tyranni, förföljdes ateismen
såsom världsåskådningens afskyvärdaste form, med eld och svärd. Då uttrycket
den »gudlöse» i evangeliet kort och godt betydde detsamma som »den onde»
och han i det eviga lifvet — endast på grund af »bristande tro» — hotades
med den eviga fördömelsens helvetesstraff, är det begripligt, att hvarje god
kristen ängsligt undvek t. o. m. att blifva misstänkt att vara ateist. Tyvärr
hyllas den uppfattningen ännu i dag i vida kretsar. Den ateistiske
naturforskaren, som ägnar sin kraft och sitt lif åt utforskande af sanningen tilltror man
redan på förhand allt ondt, den teistiska kyrkogångaren däremot, som tanklöst
är med om den papistiska kultens tomma ceremonier, anses redan för den skull som
en god medborgare, äfven om han med sin 170 alls icke tänker sig något och
vid sidan därom hyllar den mest förkastliga moral. Denna villfarelse kommer
först att försvinna, när i det 20:de århundradet den rådande vantron ger plats
åt en förnuftig naturkunskap och åt den monistiska öfvertygelsen om Guds och
wärldens enhet.
SEXTONDE KAPITLET.
Vetande och tro.
Monistiska studier öfver sanningskunskap. Sinnesverksamhet och
förnuftsverksamhet. Tro och vantro (vidskepelse).
Erfarenhet och uppenbarelse.
Innehåll: Kunskap om sanningen och dess källor: sinnesverksamheten och föreställningarnas
associon. Sinnesorgan (esteter) och tankeorgan (froneter). Sinnesorganen och deras specifika energi.
Deras utveckling. Sinnlighetens filosofi. Sinnenas oskattbara värde. Gränsen för den sinnliga
kunskapen. Hypotes och tro. Teori och tro. Principiell motsats mellan vetenskaplig (naturlig) och
religiös (öfvernaturlig) tro. Naturfolkens och kulturfolkens vidskepelse. Trosbekännelse.
Konfessionslös skola. Våra fäders tro. Spiritism. Uppenbarelse.
Allt arbete af sann vetenskap går ut på kunskapen om sanningen. Vårt
äkta och värdefulla vetande är af reell natur och består af föreställningar, som
motsvara verkligt existerande ting. Vi äro visserligen oförmögna till att vinna
kunskap om den reella världens innersta väsen, — »tinget i sig» — men
fördomsfri och kritisk iakttagelse och jämförelse öfvertygar oss om, att vid hjärnans
och sinnesorganens normala beskaffenhet den yttre världens intryck på dessa
äro desamma hos alla förnuftiga människor, och att vid tankeorganens normala
funktion allestädes lika föreställningar bildas. Dessa kalla vi sanna och äro
därvid öfvertygade, att deras innehåll motsvarar den del af tingen, om hvilken
vi kunna vinna kunskap. Vi veta att dessa fakta icke äro inbillade utan
verkliga.
Kunskapskällor. All kunskap om sanningen beror på två olika men
innerligt sammanträngande grupper af fysiologiska funktioner hos människan. För
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
