Note:
Translator Edv. Schäffer is or might still be alive.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 17. Vetenskap och Kristendom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VETENSKAP OCH KRISTENDOM. 155
principer öfverhufvud måste förhålla oss afböjande mot Kristi partenogensesis,
d. v. s. hans öfvernaturliga aflelse genom den »högstes öfverskyggande», såsom
varande en ren myt, återstår endast det vidt utbredda påståendet, att den
judiska timmermannen Josef varit Kristi verkliga fader. Men detta antagande
vederlägges uttryckligen af evangeliernas olika satser. Kristus själf var
öfvertygad om att vara »Guds son», och har aldrig erkänt sin styffader Josef som sin
fader. Men Josef ville öfvergifva sin fästmö då han upptäckte att hon utan
hans åtgörande blifvit hafvande. Han afstod från denna afsikt först sedan en
»herrens ängel» visat sig för honom i drömmen och blidkat honom. Såsom det
uttryckligen framgår ur första kapitlet i Mattei evangelium (vers 24, 25)
försiggick den sexuella föreningen mellan Maria och Josef först sedan Jesus blifvit född.
De gamla apokryfiska skrifternas uppgifter, att den romerska höfvidsmannen
Pandera eller Pantheras varit Kristi verkliga fader, förefaller så mycket
trovärdigare när man från strängt antropologisk synpunkt pröfvar Kristi person.
Vanligtvis betraktas han som ren jude. Men just de karaktärsdrag som
särskildt utmärka hans höga och ädla personlighet och hvilka gifva prägeln åt
hans »kärlekens religion», äro afgjordt icke semitiska; de framträda fastmer såsom
grunddrag hos de högre ariska raserna och framförallt hos deras ädlaste gren —
hellenerna. Men nu häntyder namnet på Kristi verkliga fader: »Pandera», utan
tvifvel på helleniskt ursprung; i en handskrift stafvas han t. o. m. »Pandora».
Men Pandora var som bekant, enligt den grekiska sagan, den första, af Vulkanus
af jord formade och af gudarna med alla behag utrustade kvinna, som gifte
sig med Epimetheus, hvilken af gudafadern skickades till människorna med
den förskräckliga, allt ondt innehållande »Pandora-asken» till straff därför att
ljusbringaren Prometheus frånhändt himmelen den guddomliga elden (—
förnuftet —).
Intressant är för öfrigt den olika uppfattningen och det olika omdöme som
Mirjams kärleksroman fått erfara från Europas fyra stora, kristna kulturnationers
sida. Enligt den germaniska rasens strängare moraliska begrepp blir den rätt
och slätt förkastad, hellre tror då den hederlige tysken och den pryde britten
blindt på den omöjliga sagan om aflelsen genom den »helige anden». Som
bekant motsvarar de finare sällskapskretsarnes (isynnerhet i England) omsorgsfullt
i öppen dag lagda pryderi ingalunda det verkliga tillståndet hos den engelska
»High lifes» sexuella sedlighet. De afslöjanden t. ex. som för ett dussin år
sedan offentliggjordes af »Pall Mall Gazette», påminde i mycket om Babylons
tillstånd och om Rom under kejsartiden.
De romerska raserna som skratta åt detta pryderi och mera lättfärdigt
bedöma sexuella förhållanden, finna denna »Marias roman» rätt tilldragande och
den särskilda kulten som just i Frankrike och Italien »vår kära fru» kan glädja
sig åt, är ofta med rätt märkvärdig naivitet förknippad med denna
kärlekshistoria. Så finner t. ex. Paul de Regla (d:r Desjardin, som 1894 skrifvit »Jesus
af Nazareth framställd ur vetenskaplig, historisk och samhällelig synpunkt»),
just i denna Kristi oäkta födelse en särskild »rättighet» till helgonskimmer som
kringstrålar hans härliga gestalt!!!
Det syntes mig nödvändigt att härstädes öppet och i den objektiva
historievetenskapens anda belysa dessa Kristus-forskningens viktiga frågor emedan den
stridande kyrkan själf fäster den största vikt därvid och emedan den använder
den därpå grundade undertron såsom det starkaste vapen mot den moderna
världsåskådningen. Den ursprungliga rena kristendomens höga etiska värde, denna
»kärlekens religions» förädlande inflytande på kulturhistorien, är alldeles
oberoende af dessa mytologiska dogmer. De föregifna »uppenbarelser» på hvilka
dessa myter stödja sig äro däremot oförenliga med vår moderna naturkunskaps
säkraste resultat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
