- Project Runeberg -  Världsgåtorna : allmänfattliga studier öfver monistisk filosofi /
161

(1905) [MARC] Author: Ernst Haeckel Translator: Edv. Schäffer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: Translator Edv. Schäffer is or might still be alive. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 18. Vår monistiska religion

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MONISTISK KONST. 161

med ens en ymnighet af dolda former, hvilkas egenartade skönhet och mångfald
långt öfverträffar alla af mänsklig fantasi skapade konstprodukter. Redan i
Challenger-verkets 50 stora band ha på 838,000 planscher afbildats en mängd
dylika vackra former; men också i många andra stora praktverk, som innehålla
de sista årtiondenas mäktigt växande botaniska och zoologiska litteratur, har
framställts millioner förtjusande former. Jag har nyligen börjat försöket, att i mitt
arbete »Kunstformen der Natur» (Naturens konstformer) (1899) göra ett urval
dylika vackra och behagfulla former, tillgängliga för vidsträcktare kretsar.

Det tarfvas emellertid icke långa resor och dyrbara arbeten, för att för
hvarje människa öppna denna världens härligheter. Fastmer måste hennes ögon
öppnas för dem och hennes sinne öfvas. Öfverallt erbjuder den omgifvande
naturen en öfvermåttan rik ymnighet af vackra och intressanta föremål af alla
slag. Hos hvarje mossa och hvarje grässtrå, hos hvarje skalbagge och fjäril
finna vi vid närmare undersökning skönheter, som människan vanligtvis går förbi
utan att beakta dem. I synnerhet när vi betrakta dem genom en lupp eller,
ännu bättre, om vi använda ett bra mikroskop, upptäcka vi öfverallt i den
organiska naturen en ny värld, full af outtömligt behag.

Men icke allenast för det lillas och minstas, utan äfven för det storas och
störstas i naturen estetiska betraktelse har det 19:e århundradet först öppnat
våra ögon. Ännu i dess början var den åsikten rådande, att högfjällsnaturen
visserligen var storartad, men afskräckande, hafvet visserligen väldigt, men
fruktansvärdt. Nu, vid århundradets slut äro de flesta bildade — och i
synnerhet storstadsborna — lyckliga, om de årligen under några veckor kunna
njuta alpernas härlighet och glaciärvärldens kristallprakt; eller om de kunna
glädja sig åt det blå hafvets majestät och de förtjusande landskapsbilderna vid
dess stränder. Alla dessa källor för den ädlaste naturnjutning, ha först på
senare tider uppenbarat sig för oss och uppfattats af oss i hela deras härlighet; och
den förvånansvärda lättheten och snabbheten i samfärdseln har t. o. m. gifvit
den mindre bemedlade tillfälle att lära känna dem. Alla dessa framsteg i estetisk
naturnjutning — och sålunda samtidigt i vetenskaplig uppfattning af naturen —
betyda lika många framsteg i högre mänsklig, andlig bildning och därmed
samtidigt i vår monistiska religion.

Landskapsmåleri och illustrationsverk. Den motsats i hvilket vårt
naturalistiska århundrade står till föregående antropistiska tider, finner sitt uttryck
isynnerhet i den olika värderingen och utbredningen af illustrationer af de
mångfaldigaste naturföremål. Det har i vår tid utvecklat sig ett lifligt intresse för
att framställa dem i bild, ett intresse, som varit okändt i forna tider och som
numera understödjes af teknikens och samfärdselns förvånansvärda framsteg,
hvarigenom det tillåtes en allmän spridning i vidsträcktaste kretsar. Talrika
illustrerade tidskrifter utbreda jämte allmänbildning äfven sinnet för naturens
oändliga skönhet i alla dess områden. Framför alla är det landskapsmåleriet, som
härvidlag vunnit en förut icke anad betydelse. Redan under 19:e århundradets
första hälft hade en af våra största och mångsidigaste naturforskare, Alexander
Humboldt, påpekat, att det moderna landskapsmåleriets utveckling vore af stor
betydelse icke endast såsom »eggelse-medel till natur-studium» och såsom
geografiskt åskådnings material, utan att det också i andra afseenden borde
uppskattas såsom ädelt bildningsmedel. Sedan dess har sinnet för landskapsmåleri
betydligt utvecklats. Det borde höra till hvarje skolas uppgift att tidigt ge
barnen vägledning i att njuta landskapet och att lära dem den högst tacksamma
konsten, att genom teckning och akvarellmålning inprägla landskapet i sitt minne.

Modern naturnjutning. Naturens oändliga rikedom på skönhet och
upphöjdhet erbjuder hvarje människa som äger öppna ögon och estetiskt siune, en
outtömlig ymnighet af de härligaste gåfvor. Men hur värdefullt och lycklig-

Världsgåtorna. 11

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 16 17:28:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vgatorna/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free