Note:
Translator Edv. Schäffer is or might still be alive.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 18. Vår monistiska religion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160 ADERTONDE KAPITLET.
Nu lär oss visserligen kulturhistorien att denna asketiska kristenmoral, som
hånade allt hvad natur heter, i sin konsekvens måste verka motsatsen. Klostren,
kyskhetens och tuktens asyler, blefvo snart en härd för de vildaste orgier;
munkarnas och nunnornas sexuella umgänge, gaf upphof till en mängd historier
som med mycken naturtrohet skildrats af renässansens litteratur. Den
»skönhetens» kult, som här bedrefs, stod i den mest skärande motsägelse till den
predikade »världsförsakelsen» och sak samma gäller om den lyx och den prakt
som snart utvecklade sig i det högre katolska prästerskapets sedeslösa privatlif
och i de kristna kyrkornas och klostrens konstnärliga utsmyckande.
Kristen konst. Man torde här kanske invända, att vår åsikt vederlägges
genom den kristna konstens skönhetsrikedom, i det i synnerhet under
medeltidens blomstringstid skapades så oförgängliga verk. De praktfulla götiska
domkyrkorna och byzantinska basilikorna, de hundratals präktiga kapellen, de
tusentals marmorstatyerna af kristna helgon och martyrer, de millioner vackra
helgonbilderna och de djupkända framställningarne af Kristus och madonnan, — de vittna
alla om en utveckling af de sköna konsterna under medeltiden, som är
enastående i sitt slag. Alla dessa, den bildande konstens härliga minnesstoder,
liksom ock diktkonstens, behålla sitt höga estetiska värde, sak samma på hvilket
sätt vi bedöma den blandning af »sanning och dikt», de innehålla. Men hvad
har allt detta att skaffa med den rena kristna läran, med denna försakelsens
religion, som vänder sig bort från all jordisk prakt och glans; från all materiell
skönhet och konst, som ringaktade familjelifvet och kvinnokärlek; som endast
predikade omsorgen om det »eviga lifvets» immateriella ägodelar? — Begreppet
»kristen konst» är egentligen en »motsägelse i sig själf» en »contradictio in
adjecto». De rika kyrkofurstarna, som vårdade denna konst, hade helt andra syften
för ögonen och de uppnådde dem också fullständigt. I det de under
medeltiden hänledde den mänskliga andens alla intressen och sträfvanden på den
kristna kyrkan och den för henne egendomliga konsten, vände de dem bort från
naturen och från kunskapen om de inom denna gömda skatterna, hvilka så
småningom skulle ha fört till själfständig vetenskap. Men dessutom påminde
den dagliga anblicken af de öfverallt massvis utställda helgonbilderna, af
framställningarna ur den »heliga historien», den troende kristne alltid om den rika
sagoskatt, som hopsamlats af kyrkans fantasi. Dess legender utgåfvos för
sanna berättelser och dess underhistorier troddes vara verkliga tilldragelser. Utan
tvifvel har den kristna konsten i dessa afseenden utöfvat ett oerhördt inflytande
på den allmänna bildningen och isynnerhet på trons befästande, ett inflytande
som intill våra dagar gjort sig gällande i hela kulturvärlden.
Monistisk konst. Den diametrala motsatsen till denna herrskande kristna
konst är den nya form af bildande konst, som först under vårt århundrade
utvecklat sig i samband med naturvetenskapen. Vår världskunskaps öfverraskande
utveckling, upptäckandet af otaliga vackra lifsformer, har under vår tid väckt
till lifs ett helt annat estetiskt sinne och därmed också gifvit en ny riktning
åt den bildande konsten. Talrika vetenskapliga resor och stora expeditioner för
utforskande af obekanta länder och haf bragte redan under 18:e, men ännu mera
under 19:e århundradet en oanad mängd af okända organiska former i dagen.
Antalet nya djur- och växtarter ökades snart till det omätliga och bland dessa
(isynnerhet bland de förut obeaktade lägre grupperna) befunno sig tusentals
vackra och intressanta former, helt nya motiv för målare- och
bildhuggarekonsten, för arkitektur och konstyrken. En ny värld i dessa afseenden
öppnades isynnerhet under 19:e århundradets andra hälft genom den utvidgade
mikroskopiska forskningen och särskildt genom upptäckten af de fabelaktiga
djuphafs-beboare, som först genom den berömda Challenger-expeditionen (1872—1876)
kommo i dagens ljus. Tusentals prydliga radiolarier och thalamoforer, präktiga
medusor och koraller, äfventyrliga mollusker och kräftdjur öppnade där för oss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
