Note:
Translator Edv. Schäffer is or might still be alive.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 19. Vår monistiska sedelära - 20. Världsgåtornas lösning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STAT OCH SKOLA. 171
deras exakta motivering genom matematiken. 9. Hvarje lärjunge bör lära sig
teckna väl, och detta efter naturen; om möjligt äfven akvarellera. Teckningar
och akvarellskisser efter naturen (af blommor, djur, landskap, moln o. s. v.),
väcker icke endast intresset för naturen och bibehåller minnet af dess njutning,
utan lärjungarne lära sig därigenom öfverhufvud först riktigt se och förstå hvad
de sett. 10. Mycket större omsorg och tid än hittills varit fallet, bör ägnas åt
kroppslig utbildning, på gymnastik och simning; men framförallt böra hvarje vecka
gemensamma promenader och årligen, under ferierna, flera fotresor företagas; den
åskådningsundervisning, som därvid erbjuder sig, är af högsta värde.
Den högre skolbildningens hufvudsyfte har hittills i de flesta kulturstater
varit förberedelsen till det framtida lefnadskallet, förvärfvandet af ett visst mått
kunskaper och dressyr för statsborgarens plikter. Det tjugonde århundradets
skola kommer däremot att såsom hufvudmål hafva det själfständiga tänkandets
utbildning, det klara förståendet af förvärfvade kunskaper och insikten i
företeelsernas naturliga sammanhang. När den moderna kulturstaten tillerkänner
medborgarna allmän rösträtt, måst den också gifva dem tilfälle att genom god
skolbildning utveckla förståndet för att på förnuftigt sätt kunna använda
detsamma till det allmännas bästa.
TJUGONDE KAPITLET.
Världsgåtornas lösning.
Återblick på den vetenskapliga världskunskapens framsteg i 19:de
århundradet. Besvarandet af världsgåtorna genom den monistiska
naturfilosofin.
Innehåll: Återblick på det 19:de århundradets framsteg i världsgåtornns lösning. I.
Astronomins och kosmologins framsteg. Universums fysikaliska och kemiska enhet. Kosmos’ metamorfos.
Planetsystemernas utveckling. De fylogenetiska processernas analogi på jorden och på andra planeter.
Organiskt lif på andra världskroppar. Periodisk omväxling i världsbildningen. II. Geologins och
paleontologins framsteg. Neptunism och vulkanism. Kontinuitets-lära. III. Fysikens och kemins
framsteg. IV. Biologins framsteg. Cellteori och descendensteori. V. Antropologi. Människans ursprung.
Allmän slutbetraktelse.
Då vi nu kommit till slutet af våra filosofiska studier öfver världsgåtorna,
kunna vi med godt mod skrida till besvarandet af den tungt vägande frågan:
»I hvilken mån ha vi lyckats lösa dem? Hvilket värde äga de oerhörda
framsteg, som det förflutna århundradet gjort i sann naturkunskap? Och hvilken
utsikt öppna de åt oss för framtiden, för vår världsåskådnings vidare utveckling
i det 20:de århundradet, på hvars tröskel vi stå?» Hvarje fördomsfri tänkare,
som någorlunda kan öfverskåda de faktiska framstegen af våra empiriska
kunskaper och den enhetliga storheten hos vårt filosofiska förstående af desamma,
skall dela vår åsikt, att det 19:de århundradet har gjort större framsteg i
kunskapen om naturen och i förståendet af dess väsende, än alla tidigare
århundraden; det har löst många stora »världsgåtor», som i dess början ansågos olösliga,
och det har åt oss upptäckt många nya områden för vetande och kunskap, om
hvilkas existens människan ännu för 100 år sedan icke hade någon aning. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
