Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARELENS ÄLDSTA BOSÄTTNINGSFÖRHÄLLANDEN.
3
särskilde där emellan ett „Itäranta", *) kaststräckan österut åt
Björkö till, och den västra stranden, som sträckte sig bort mot
svenska Finland. Ånnu i våra dagar är benämningen „Stranda
härad" ett minne från traktens uräldsta bosättningsförhållanden.
Denna sin urgamla häfd till kusttrakterna vid
Suomenveden-pohja gjorde ock inlandsboarne genom århundraden gällande
emot intrång såväl af främlingar som af inbyggare af deras egen
stam, hvilka sistnämnda så småningom trängt ned till kusten.
Ännu 1323, då den karelska bosättningen väl redan för långa
tider tillbaka nått hafvet, förbehölls ju åt de karelare, som —
bosatta öster om Vuoksen — förblefvo under Novgorods spira,
rätt att fortfarande bruka sin urgamla häfd till fiskevattnen i
Ylivesi, Vatikivi och Suomenvedenpohja. Ja — ännu under
Gustaf Vasas tid plägade ryssarne, d. v. s. karelarne från
Kexholms län komma ned till Viborgska viken och Itäranta för att
-lär idka krokfiske. 2)
Men — såsom redan nämndes — besittningsrätten till
stranden gjordes dem tvistig eller åtminstone osäker genom främmande
inkräktare. De nordiska sagorna antyda att Kyrialabotten med
dess Karelerstrand och dess tvenne stora handelsvägar, Nevan
och Vuoksen, var en lockande tummelplats för skandinaviska
vikingar, sjökonungar och eröfrare. Så skall t. ex. Erik
Väderhatt under senare hälften af 800-talet eröfrat bland andra länder
äfven Karelen, och det heter att han befäste sitt herravälde öfver
de eröfrade områdena förmedels uppförande af jordborgar.
Måhända har ock i tiden någon sådan jordborg behärskat infarten
till Karelen och där utgjort centralpunkten för en varaktig
skandinavisk kolonisation. Några namn af uråldrig skandinavisk
klang, såsom Rödhäll, Vatikivi, troligen liktydigt med det svenska
Vadstena, Björkö, af det gamla „birka", handel, ja själfva namnet
Viborg, i händelse det kunde anses datera sig från en äldre tid
än det så benämnda slottets anläggning, synas ju antyda att den
skandinaviska stammen i dessa trakter varit måhända lika gammal
som den finska. Får man tro Sebastian Munster, som i sin 1550
tryckta kosmografi påstår, att invånarne vid hafskusten från
Viborg ända mot Borgå och Sibbo begagnade sig af svenskarnes
spr&k, fortlefde måhända några lämningar af den gamla
skandinaviska kolonisationen i Viborgstrakten ända in i nya tiden.
VA. H. I. 165 (sid. 316).
’) F. S. A. 5060 ; 65. — Jääskis och Lappvesiboarne förbjödos enligt
15-10-taletf ordinans att fiska innanför Trångsund. A. H. I. 165 (sid. 321).
Vikingafärder
och
skandinavisk kolonisation.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
