Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN 8VENSKA NATIONALITETEN.
57
på orten. Men det fanns också städse i staden ett antal tyskar,
som endast voro besökande „gäster" eller enligt analog
Visbyterm „Viburgum visitantes". De kvarstannade i regel endast en
kortare tid på sin höjd någon månad, ansökte icke om burskap
i staden och betraktades af stadens egna tyskar såsom främlingar.
De fingo ej handla med andra än stadens borgare, och äfven
det endast en gros. I sina tvister med borgerskapet ville de
under hansans välmaktsdagar gärna undandraga sig att svara inför
stadens rätt och vädjade till rådet i Lybeck,’) hvilket stundom
för stadsboarne gaf anledning till mycket bråk och trassel och
i sin mån torde bidragit att uppreta det inhemska borgerskapet
mot det utländska handelsförtrycket.
Men äfven de tyskar, som vunnit burskap, måste i många
fall förblifvit tämligen främmande för stadens inre lif. De
voro äfven såsom borgare mera utlänningar än stadsboar i egentlig
bemärkelse. De bildade, också de, på sätt och vis en koloni
af främlingar, i hvilken det rådde en ständig omväxling af
nya personer och nya namn. Men detta hindrade dem ingalunda
att spela en — och kanhända ändock den mest betydande —
roll i stadens kommunala lif. De kunde, enligt lagen, vinna
inträde i stadens styrelse, där blott hälften af platserna
reserverats åt det inhemska borgerskapet — ett förbehåll, som för
öfrigt torde lika litet iakttagits i Viborg som i andra städer,
hvarest i rådet sutto mestadels tyskar, „så att för svenske män
intet återstod, om de icke ville blifva skarprättare eller
dödgräfvare". Vi finna i Viborg både borgmästare och rådmän med
tyska namn, och det troliga är, att tyskarne, åtminstone under
tidigare skeden, utgjorde den förhärskande delen af rådet.
Att stadsstyrelsens och rättsväsendets handhafvande af män,
som voro mer eller mindre främmande för orten, kunde hafva
sina menliga följder, är naturligt; och ehuru vi ej närmare känna
till förhållandena i detta afseende under själfva medeltiden, hafva
vi dock skäl att antaga det bestämningen i 1545 års nya
„Viborgs stads ordin an tia", att borgmästare och råd icke fingo taga
’) Så t ex. hade en Krister Nilssons »tjänare" Hans Vrede en oafslutad affär
med en revalens Matias ut der Mynte. Dä denne gjorde svårigheter i afseende å
slutlig likvid, måste Krister Nilsson gå in på att saken skulle afdömas i Reval efter
lybsk rätt, och tillade ytterligare: wennc dat nit behaget, de scheldet to Lubeke.
Bunge U. B. V, 2434. Krister själf hade en trasslig affär med en annan revalslx)
Hans Porin, som vikit „ute den riken und ut denie reehte van Sweden’-, Bunge
V. 2428.
Tyskames
maktställning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
