Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
former, dels af höfdingarne, som genom donationer för dylika
inrättningar ville ådagalägga sin fromhet och göra sig förtjänta
af kyrkans bevågenhet.
• I Viborg fanns under medeltiden ett brödraskap eller gille
med ändamål att underhålla ett s. k. helgeandshus, en inrättning,
som ungefärligen motsvarade våra tiders fattighus och sjukhus
och därjämte lämnade natthärbärge åt hemlösa vandrare. Såsom
gästhem kallades dessa inrättningar ofta äfven hospital och det
är möjligt att det hospital, *) som redan 1445 nämnes i Viborg,
egentligen var stadens ffelgeandshus, enär hospitalet veterligen
grundlades först trettio år senare. Troligen hörde till
helgeands-gillet en stor del af det förmögnare borgerskapet. Såsom
medlemmar i gillet kallade sig dessa dandemän „Guds vänner i
samma brödraskap". 1485 kommo gillesbröderne jämte
borgmästare och råd öfverens med skolmästaren Jakob Bodebek att
han å gillets vägnar skulle hålla en mässa hvar onsdag den tid
klockan är 8 och låta sex skolgossar, smådrängar, sjunga vigilier
med tre lexer hvar tisdag. -) Gillet hade sitt eget sigill och
sitt eget hus, hvilket — såsom vi förut framhållit — torde varit
det lilla gråstenshuset å Kejsargatan. 8, hvilket sålunda på sin
tid troligen utgjort en af centralpunkterna för det medeltida
stads-lifvets fromma hänförelse. 3)
Liksom ortens alla mera betydande inrättningar under
medeltiden hade ock dess viktigaste välgörenhetsanstalt slottsherrarnes
initiativ att tacka för sin uppkomst. Måhända hade redan med
det af Bjelke- och Bondehöfdingarna stiftade Maria Magdalenas
prebendet i Viborgs kyrka varit förenad någon
barmhärtighets-stiftelse. Åtminstone fanns senare i staden en särskild s. k.
Maria Magdalenæ gård,4) som kanhända varit afsedd för ett
dylikt ändamål. Men en ny förtjänst i detta afseende inlade
Erik Axelsson Tott, denne bålde krigare, som förstod att värna
staden ej blott mot ryssar och hanseater, utan också mot den
hemska fiende, som under namn af spetälska hotade innevånarne
med död och fördärf. Han utverkade sig nämligen 1475 af
påfven i Rom rättighet att utanför de af honom nyss anlagda
>) A. H. III. 42.
s) A. H. I, 35.
3) Då traditionen förmäler att detta hus förr varit ett kloster, torde den
förblanda kloster och helgeandshus. Sålunda kallades ock helgeandshuset i Visby
ännu på löOO-talet kloster. Lindström, Ant:r om Gottlands medeltid, 343.
Denna gård omnämnes i Erik Flemings jordelx>k.
Hp|geandsgillet.
Maria
Magdalena gården och
hospitalet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
