Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STADENS JORDEGOR OCH FISKEVATTEN.
221
sina privilegier af 8/g 1569 donationen af Papula gods, hvilket
— såsom förut är nämndt — gifvits staden för att den dess
bättre skulle kunna underhålla sitt tegelbruk och vidtaga med
befästningsarbetena.
Till dessa gods lade hertig Karl i sina privilegier af 12/i
1600 ytterligare tvenne gods, som Vit Olde tidigare innehaft
och hvilka lågo inom stadens råmärken, nämligen Talikkala och
Huhtiala, äfvensom Säiniö kvarn, „som på stadens egor
beliggande är". Vid periodens utgång bestod således stadens
jordområde af sju gods 1), ett husmanstorp, en äng och en kvarn,
alla belägna sydost om staden, emellan densamma och Säiniö
bro. Dock synes denna stads mark ej hafva utgjort ett
sammanhängande helt, utan varit sönderdelad genom närbelägna
hemmans marker. Såsom råpunkter för stadens enskilda jord,
åt Kelkkala sidan, uppgåfvos senare än Itkevä kivi, Heinilampi,
Hiiriautio, Saunaniemi och hafsstranden 2), än åter Laivasaari,
Vääräkoivu, Euotsinluhti och en sten med hugget streck uti
bredvid Kelkkala gård 3).
Dessutom räknades af ålder viken en half mil nära staden
söder om skeppsleden såsom dess fiskevatten, hvarför ock hertig
Karl i ofvannämnda privilegier förbjöd Jääskis- och
Lappvesi-boarne att vidare där idka fiske borgarena till förfång. Staden
hade ock — delvis längre ut i viken — en mängd nors- och
strömmingsfisken, bland hvilka senare må nämnas Uuraansaari
fiske, upptaget i räkenskaperna i början af 1600-talet4).
Af sin jord och sitt fiskevatten förlorade staden emellertid
redan under denna period, genom ståthållaren Arvid Tönnessons
egenmäktiga åtgärd, en icke alldeles ringa del. Tillgången vid
’) Af dessa gods voro: Papula, Uskiniemi, ßoppa och Räikkö klostergods,
Kangasranta prebendegods äfvensom Talikkala och Huhtiala kronogods. Maaskola
godset synes staden tidigt förloradt, eftersom det från 1590-talet ej mera omtalas i
dess räkenskaper.
*) Viborgs sockens ting 8~’74 1C74 och ’»-"/,, 1674.
’) Viborgs sockens ting "~"ln 1674.
*) Stadens norsfiskerier voro enligt 1603 års räkenskaper: Latikko, Retulax,
Ironsaari, Sonkankallio och Ongenkallio; (F. S. A. 5818, 5 v—6); dess
strömmings-fiskerier enligt 1607 års räkenskaper: Mulkoluoto, Koivunalain, Sokankallio,
Kilpi-»aari eller Kerus, Rakosaari och Uuraansaari (F. S. A. 5881; 10). — Dessutom
sägas i 1604 års räkenskaper äfven följande strömmingsfisken underlyda staden:
Ongenkallio, Somero, Nunniluoto, Kirkkoniemi, „Hongi" och Satula, men 1606
anmärkes att besked skulle införskaffas på hvilken grund staden innehade dera.
Fiskevatten.
Förlust a t jord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
