Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STADENS JORDFÖRMJSTER OCH AGRI]COLA EKONOMI. 223
lägenheter eller torp nämnas i 1500-talets räkenskaper, utom
Papula, Kangasranta, Räikkö, Roppa, Uskiniemi, Häyry,
Kynnä-pää och Vitsataipale, äfvensom senare Huhtiala och Talikkala.
Äfven Maaskola förekommer en tid nämnd såsom torplägenhet,
men försvinner ur räkenskaperna på 1590-talet. Åtminstone på
en del af dessa hemman underhöll staden själf de nödiga
afvels-djuren, hvilka arrendatorerna blott fingo bruka sig till nytta.
För egen räkning bärgade staden vanligen ängen vid
Papula, och stundom äfven detta hemmans åkrar. Årligen
„utspi-sades" tvenne stadstjänare med smör och häring till stadsens
äng vid Papula för att öfvervaka arbetsfolket under
höbärgningen. 1596 gafs % kylmetta råg åt skördemännen till kokning,
då de uppskuro rågen vid Papula gods och torp. 1573 köptes
tre kor till godset och 1575 utgafs 5 spann hafre åt årets
kalfvar på Papula. Det lades 1573 borgmästarne Matts
Staffansson och Olof Mattsson till last att de bärgat Papula äng för
egen räkning, utan att staden däraf haft någon nytta, äfveusom
sålt bort boskapen, under förevändning att den eljes blifvit tagen
af krigsfolket
Slutligen var en del af den närmast staden belägna marken
afskild till betesmark för borgarnes boskap. Sålunda kunde
borgerskapet hålla sig med en rätt ansenlig boskapsstock, som
t. ex. år 1571 räknade öfver 300 kor, 176 får och 450 svin 2).
Ehuru redan Johan III 1569 stadgat, att alla stadens egor skulle
användas till stadens och borgerskapets bästa och ej af några
privata personer inhägnas eller försvaras, synes detta dock icke
alltid iakttagits, eftersom Karl IX ånyo, på grund af
borgerskapets klagan, att hofmän, knektar och andra kronans tjänare
utödde och tillägnade sig jorden, 1600 fann nödigt förordna, att
allt som sålunda inkräktats skulle intagas till stadens meniga
bästa igen 3).
Äfven fisket fortfor ännu under denna period att utgöra ett
viktigt näringsfång för stadsinvånarne. I 1545 års ordinans
bestämdes väl, att de borgare, som brukade köpmanshandel, ej
mera skulle få idka fiske, hvilken näring tillförsäkrades stadens
61 fiskare. Men troligt är dock att fortsättningsvis äfven andra
’) F. 8. A. 5381; 3.
*) Sölfskatt* längden för d. à.
’) Privilegiebrefven af år 1569, 1600.
Ftaket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
