Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296 VIBORGS BLOMSTRING UNDER MERKANTILSYSTEMETS TID.
Kådets arbets
tider.
Inom rådet iakttogs för öfrigt vid inträffande vakans den
ordning att den närmast yngre rådsmedlemmen ntan vidare
intog den afgångnes plats, hvarpå alla öfriga sedan avancerade i
tur och ordning, så att den nyvalde alltid blef den yngste i
kollegiet. Då Hans Schmidt efter Menschevers död ville göra
denna ordning gällande också beträffande
justitieborgmästar-ämbetet och i egenskap af äldste borgmästare utan vidare öfvertog
detsamma, råkade han — såsom vi strax skola närmare beröra
— i häftig strid med den nyutnämnde justitiarien Lif man
angående „rangen". Schmidt vädjade härvid till gammal praxis
oeb en resolution, som i dylikt fall gifvits Uppsala, enligt hvilken
Bjustitieborgmästaren yngre tillkommen ej må pretendera förmån
för äldre i tjänsten". Men Lifman höll på, att han såsom rätt
justitieborgmästare skulle vara främst i rådet; „ Viborg är icke
Uppsala eller hafver dess privilegier" menade ock landshöfdingen,
och därmed måste Schmidt för den gången åtnöja sig.
Rådstuga hölls hvarje dag. Efter ringning i rådstuklockan,
klockan 8 om morgonen, skulle rådsmedlemmarne samlas,
hvarefter arbetet fortgick till kl. 10 eller längre efter behof. Om
någon af rättens medlemmar försummade sammanträdena, pålades
honom plikt för slik underlåtenhet. Ferier tog sig rådet under
fisklekstiden — 8 à 14 dagar i slutet af april — måhända ett
minne från den tiden, då rådmännen själfva företogo
fiskarfärder till sjöholmarna, samt under rötmånaden från den 24 juli
till 25 augusti. Under Lappstrands marknadstider hölls rådstuga
på sistnämnda ort, dit då mesta delen af borgerskapet var rest.
Dess inner. D& nu — såsom vi funnit — borgmästares och råds arbete
ansenligen tilltagit i förhållande till hvad det varit under
medeltiden och på 1500-talet, då rådstugudagar höllos blott en gång i
veckan och deras möda därför kunde anses i hufvudsak vara
ersatt med blotta äran, var det ock nödvändigt, att de för sitt
^uppvaktande i rätten" skulle tillgodoses med ordentliga löner, med
hvilka de någorlunda kunde komma till rätta. Därjämte förseddes
afgående borgmästare, som länge tjänat staden, med pensioner,
vanligen hälften af lönen, och deras enkor med nådår’). Dessa löner
’) 1651 hade Reinhold Boisman en pension af 3(X) d:r, troligen kopparmynt.
1670 skulle Lorens Mårtensson, som afgick för sin ålders Och dåliga hörsels skull,
enligt K. M:s resolution, åtnjuta halfparten af sin lön. 1682 hade Bartold Ruuths
enka nädår efter borgmästares och råds afhandling s/3 1642 och K. M:s resolution
’/9 1664 på samteliga ständernas besvär o. ». v.
„Rangen" inom
r&det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
