Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
magistratsvalen. magistraten såsom rådsturätt. 569
Tjugu år senare voro också handtverkarne första gången
med och valde en borgmästare. Handlandena drogo väl i
tvifvelsmål, huruvida detta egentligen var som sig borde, »enär
sedan denna stads öfvergång icke varit praxis, att handtverkarne
vid något som helst val haft valrösterM. Magistraten ville med
anledning af denna oenighet inom borgerskapet ännu en gång
häfda sin rätt att ensam välja „utan indragande i valet af det
tvistiga borgerskapet af köpmans- och handtverksståndet" 1). Men
justitiekollegiet, till hvilket från särskilda håll vädjades,
resolverade, att samtliga borgerskapet egde deltaga i valet. Sålunda
blef Nikolaus Jænisch väld till borgmästare 1750. Följande år
blef likaså Boström väld till rådman med 51 röster »såväl af
handels- som handtverksståndet". Borgerskapets deltagande i
rådsvalen, hvilka för öfrigt skedde per capita, var nu således
formligen erkändt 2).
Men också höga vederbörande lärde sig snart att till sin
fördel citera de svenska förordningarna. På grund af kongl,
förordningen af den x/9 1664, hvilken förbehöll konungen rätt
att i vissa fall själf utse borgmästare, utnämnde dirigerande
senaten 1776 till Jænisch’ efterträdare Lindén, emedan han
»förvärfvat sig en fullkomlig kännedom af det ryska språket", fastän
borgerskapet valt en häradshöfding Bäck. Också borgmästar
Carpén torde på samma sätt 1780 kommit till tjänsten.
Lika stora svårigheter som rådet hade såsom magistrat
betraktadt, hade det ock såsom rådstufvurätt.
För det första voro de juridiska insikterna i aftagande.
1757, då magistraten utan val föreslagit den »litterate" J. J.
Sesemann till rådman, godkändes åtgärden af justitiekollegiet,
»enär rätten ofta lidit af okunniga och oerfarna personer, så att
många ärender blifvit oafgjorda". »Uti lag och rätt förspörjes
mycken okunnighet" — säger ock Hulphers 1760 om det viborg-
’) Justitiekollegiet, som själft ej visste huru sådana val egentligen borde
tillgå, vände sig till magistraten i Narva med förfrågan, huru där praktiserades.
l)en Narvska magistraten svarade, att ljorgerskapct där aldrig deltagit i val af
borgmästare och rådmän.
’) 1757 sökte rådet åter förbehålla sig uteslutande valrätt, då det, föreslående
J. J. Sesemann till rådman, förklarade saken sålunda, att borgerskapets deltagande
kunde komma i fråga endast då det gällde att välja någon från lwrgerskapet* led,
men ingalunda kunde tillåtas beträffande Sesemann, som var en utom Imrgerskapet.
stående literat. Uuvernementskanslict godkände väl ej denna tolkning, men lät saken
för den gången passera, då andra sökande ej funnos.
Magistratens
svårigheter
såsom rftiisturlttt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
