Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN TYSKA FÖRSAMLINGEN. PRÄSTBRIST. PRÄSTVAL. 685
herr Weckroofchs är, skulle afvika ifrån den församling, till
hvilken han hftrtills hållit sig". „Ecclesia christiana" — tillade han
— „pupilla Dei est cum inscriptione Noli me tangere" 1).
Emellertid tillväxte snart medlemmarnes antal i den nya församlingen,
och den utgjorde mot slutet af perioden omkring 360 personer
af olika stånd. Det blef t. o. m. nödigt att vid kyrkan anställa
en andra präst, prosten Mattha.
Men om också den åsyftade föreningen emellan den tyska
och den svenska församlingen — för att ej tala om den senares
totala uppgående i den förra — icke blef realiserad, hade
de dock mycket gemensamt. I den nya prydliga „domkyrkan"
vid paradplanen, som de med förenade krafter uppbyggt,
församlades under periodens sista tolf år till sina resp. gudstjänster
såväl den tyska församlingen, som förut lidit af trängseln i det
gamla rådhuset, som ock den svenska, hvilken haft det föga
bekvämare i klostret. Slutligen blef ock den siste tyske pastorn
under denna tid, prosten Wahl, äfven præses consistorii, en
hederspost, som härtills beklädts endast af svenska församlingens
pastor.
En af de största svårigheter den viborgska kyrkan under
1700-talet hade att kämpa med var den efter gymnasiets
upphörande allmänt rådande prästbristen. Man måste ofta till
prästämbetena befordra personer, som kommo från svenska Finland —
hvilket dock endast kunde ske med höga vederbörandes tillstånd.
1787 anhöll konsistorium hos civiltribunalet, som under
ståthållar-skapstiden trädt i stället för justitiekollegiet, att arkidiakonen i
Viborg Corsberg, som tjänstgjort vid såväl svenska som finska
församlingen och redan var 62 år, finge „vid rådande brist på
prästesubjekter" införskrifva sig en adjunkt från svenska sidan.
Detta medgafs under villkor, att all möjlig försiktighet skulle
iakttagas och noga tillses, att den inkallade hade full dimission
från Sverige2). Men Schtjerbatoff gjorde svårigheter vid slika
tillstånds medgifvande och Eamenski genomdref beslutet att inga
i svenska Finland hemmahörande präster mera finge till tjänster
befordras 3).
Beträffande för öfrigt sättet för prästernas tillsättande erinra
vi oss, att magistraten 8/u 1650 erhållit rätt att vid inträffande
’) J. C. 2215.
*) Civ. Tribunalets protokoll */,„ 1787.
’) Finska kyrkohistoriske samfundets protokoll och meddelanden I, 119
och följ.
Prästbrist
Pr&stval.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
