Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mytologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
I VILKEN BOK STÅR DET?
Mytologin är ju ett utslag av ett folks diktande fantasi, de
egenskaper som tillskrivas gudarna och hjältarna, de dåd
och hjältedater dessa utföra, berättelserna om deras sinnelag
och äventyr, äro ju karakteristiska för de folk som uppfunnit
dem. Naturkrafter och naturföreteelser (storm, åska, solens
uppgång och nedgång etc.) tänkas ju som verk av människor
(antropomorfism), vilket förutsätter en stark och kraftig
gestaltningsförmåga och ofta hög intellektuell utveckling. De
berörings- och likhetspunkter olika mytologiers berättelser
kunna hava äro föremål för litteraturhistoriens,
språkforskningens, och religionsvetenskapens undersökningar och
litteraturen härom är synnerligen rik. Här är ej meningen att
ingå på dessa invecklade och svårutredda spörsmål. Men en
hel del av i mytologierna förekommande namn och
föreställningssätt ha så ingått i allmänna medvetandet, och möta så
ofta i tal och skrift, att några meddelanden om var jag lättast
skall få upplysning om dessas betydelse ej torde vara ur vägen.
Det är vanligen ur den klassiska och nordiska mytologin
de uttryck äro hämtade som oftast möta oss i dagligt tal.
Vi höra talas om dryader och zefyrer, om Ariadnetrådar,
om Pelion och Ossa, om Pan och Apollo, om ett
Sisyphusarbete, om Danaidernas såll etc. etc. eller vi få höra (mången
gång känna) hur ett Ginungagap är befäst mellan tvenne
personer, hur gjallarhornet skallar, hur grottekvarnen mal,
hur Hugin och Munin bringat nyheter från avlägsna nejder.
Var skall jag nu lättast och bekvämast få förklaring på
sådana namn och uttryck?
För den klassiska mytologin kan bland den rika
litteraturen på svenska först nämnas W. A. Wennerdahl, Lexicon
mythico-historicum eller kort och tydelig beskrifning öfver
afgudar, gudinnor, nympher, högtider, offer, ceremonier...
(Linköping 1748). Det har säkerligen gjort goda tjänster och
är än i dag användbart. Ett senare arbete av samma slag är
A. A. Arvedson, Mythologiskt, historiskt och geographiskt
lexicon till ledning vid de classiske auctorernas studium m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
