Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordspråk, sentenser, bevingade och främmande ord - Kulturhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KULTURHISTORIA
43
Ett bekvämt, alfabetiskt uppställt lexikon över i svenskan
ofta förekommande utländska ord, namn, ordspråk och
uttryck är C. M. Ekbohrn, Förklaringar öfver 60,000
främmande ord och namn m. m. i svenska språket, tillika
med deras härledning och uttal (uppl. 4. 1-2. Sthlm 1904).
En kortare hjälpreda av samma slag är O. Östergren, Våra
vanligaste främmande ord med uttal och förklaring (Verdandis
småskrifter nr 146. Sthlm 1907). Någonting i samma väg,
men även upptagande ortnamn och kända personer m. m.
är Ordbok för tidningsläsare (Sthlm 1903).
Kulturhistoria.
Kulturhistorien är vetenskapen om ett folks inre och
yttre liv under olika tider, d. v. s. skildringar såväl av det
dagliga livets små företeelser, klädedräkt, bohagsting, hus-
och rumsinredning m. m. m. m. som av olika tiders olika
synpunkter på moraliska, etiska och religiösa frågor samt
hela föreställningsvärld. Ämnet är stort, ja outtömligt.
Kulturhistorien gränsar till flera andra vetenskaper, såsom politisk
historia, religions- och språkhistoria m. fl. ämnen. Inom varje
tidsskede finnas ju många olika ämnen att behandla för
kulturhistorikern. Utan kulturhistoriska insikter är det så lätt
att få fel synpunkter på historiens gestalter och händelser.
Kulturhistorien kommer en att inse den väsentliga skillnaden
i t. ex. en 1600-talsmänniskas vanor, synpunkter,
föreställningar och en nutidsmänniskas. Kulturhistorien skildrar
idéernas utveckling likaväl som bohagstingens. Låt oss i den
rika kulturhistoriska litteraturen, till vilken kan räknas många
landskapsbeskrivningar, såsom L. F. Rääfs, Beskrifning öfver
Ydre härad, G. O. Hyltén-Cavallius, Wärend och wirdarne
etc., många fornminnes- och landsmålsföreningars publikationer
m. fl., framhålla några större och omfattande arbeten.
I Olaus Magnus, Historia om de nordiska folken (I o. följ.
Uppsala 1909 o. följ.) får jag reda på våra förfäders olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
