Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INLEDNING.
9
brytaren, som ej förmått uthärda spöstraffet, samman med
den, hvilken aftjänade böter för en ringa förseelse. Detta
besmittande umgänge blef än mer fördärfligt genom den
lättjefulla sysslolöshet, hvari fångarna tillbrakte sin tid.
Att fästningarna också voro gemensamhetsfängelser,
behöfver knappast nämnas. I några få fängelsehvalf å
hvarje fästning instängdes massor af fångar. Om somrarna
utfördes de till arbete i det fria, men vintern igenom höllos
de instängda i de trånga fängelsehvalfven. Lämpligt arbete
att då sysselsätta dem med saknades merendels, och
mörkret och trängseln i hvalfven gjorde det också oftast
omöjligt för fångarna att förrätta något sådant.» *)
I detta sakernas tillstånd skedde under 1800-talets
midt en fullständig förändring. Den mäktiga rörelse till
frihetsstraffens reformering, som uppstod i Amerika vid
slutet af 1700-talet och därifrån öfvergick till Europa, hade
äfven nått Sverge och föranledt åtskilliga officiella förslag
till reformer. Det dröjde emellertid ganska länge, innan
dessa förslag ledde till något afsevärdt resultat,
hufvudsakligen till följd af brist på nödiga pänningmedel. Men i
början af 1840-talet togs ett afgörande steg. 1840-41
års riksdag beviljade stora pänningsummor för
länsfängelsernas ombyggnad och förseende med celler, och så uppstodo
småningom under loppet af de följande tjugu åren våra
nuvarande länscellfängelser, afsedda dels till förvaring af
rannsakningsfångar, dels för värkställighet af kortare
frihetsstraff. Allt straff värkställdes här i cell, hvarigenom
de fördärfliga följderna af olika fångars sammanförande
upphörde. Småningom hade äfven fästningarna upphört
att vara straffanstalter, och i stället inrättats s. k.
straffängelser för värkställighet af fribetsstraff på längre tid.
Dessa voro visserligen gemensamhetsfängelser, men
ordning och snygghet blef rådande, och sysselsättning bereddes
fångarna.
Enligt vår nu gällande strafflag, som efter ett 50-årigt,
många gånger afbrutet arbete slutligen antogs och
utfärdades den 16 febr. 1864, med de förändringar den
sedermera intill närvarande tid undergått, har straffsystemet
följande utseende. **)
*) Ur Hagströmer, Om frihetsstraffen. 1875.
**) Vi frånse här liksom vid framställningen af det äldre
straffsystemet sådana straff, som endast kunna ådömas ämbets- och tjänstemän,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
