Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om villkorlig dom - 2. Den villkorliga domens grund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
OM VILLKORLIG DOM.
―
Den villkorliga domen öfverenstämmer med det
vanliga förfarandet i brottmål däruti, att den tilltalade i vanlig
ordning föres inför rätta och rannsakas, inkommen
bevisning framlägges och hans skuld konstateras. Redan denna
procedur utgör för mången ett lidande, som är alldeles.
tillräckligt, för att han för framtiden skall afhålla sig från
brott, och är detta fallet, så vore det ju både onödigt och
oklokt att tillämpa fängelsestraff med de faror det medför.
Vidare råder öfverensstämmelse däri, att en dom afkunnas,
som fastställer den tilltalades skuld, hvilket innebär en
tillrättavisning för det begångna brottet och en varning
för framtiden. Slutligen och häri skiljer sig den
villkorliga domen från det vanliga förfarandet förklaras,
att om den dömde under en viss tid, t. ex. 1, 2 eller 3
år, förhåller sig väl, så efterskänkes det nu förskyllda
straffet. Därmed gifves åt den varning, som domen
innebär, ett vida starkare eftertryck, än en vanlig enkel
varning skulle medföra. Redan den skonsamhet, som sålunda
visas den brottslige, bör vara ägnad att göra intryck på
honom, och när därtill kommer medvetandet, att det straff
han nu tills vidare undsluppit fortfarande sväfvar öfver
honom och kommer att värkställas, om han ånyo förgår
sig, så bör allt detta utgöra en stark sporre för honom
att hädanefter beflita sig om ett hederligt lefverne. Och
är pröfningstiden ej tilltagen alltför kort, så bör det finnas
anledning att hoppas, att det goda uppförandet ej skall
inskränka sig till denna tid, utan bli en vana, från hvilken
han ej mer afviker.
Häremot har nu visserligen anmärkts, att äfven om
man genast värkställer straffet, så medför bestraffningen
intet fribref för framtida förbrytelser. Förgår sig
brottslingen igen, så har han att vänta ett nytt och i regeln
skärpt straff. Detta är nog sant, men man får icke
förbise, att i detta fall straffet för ett tillkommande brott, om
öfverhufvud någon tanke därpå uppstår, för personen i fråga
framstår som ett tämligen obestämt och aflägset ondt, som
han dessutom hoppas kunna undandraga sig, medan han
däremot, om han är villkorligt dömd, dels befinner sig i
samma ställning, som nyss är sagt, dels därjämte har öfver
sig ett så att säga specificerat straff hot, ett straffondt, om
hvars beskaffenhet han är fullt underkunnig (enligt det
belgiska systemet; enligt det amerikanska vet han dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
