Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om villkorlig dom - 2. Den villkorliga domens grund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
OM VILLKORLIG DOM.
då ådömda böter i anledning af bristande tillgång till deras
gäldande förvandlas till fängelse.
Som grund för den villkorliga domens berättigande
har hittills endast anförts dess förmåga att i särskilda fall
bättre än ett skoningslöst värkställande af straffet kunna
invärka på brottslingen i riktning att göra honom till en
laglydig medborgare. I det föregående hafva vi
emellertid på straffet uppställt äfven den fordringen, att det icke
får gestaltas så, att aktningen för lagen går förlorad, och
detsamma måste då ock fordras i afseende å en anordning,
som skall i något fall ersätta straffet. Nu är frågan, om
icke den villkorliga domen, hvilken ju, för så vidt det
därmed afsedda resultatet vinnes, medför, att ett förskyllt
straff uteblir, just skulle värka i riktning att undergräfva
aktningen för lagen, vara ägnad att rubba den allmänna
föreställningen om ett nödvändigt sammanhang mellan
brott och straff. Att denna föreställning hålles lefvande,
är otvifvelaktigt af yttersta vikt, och därför skulle det t.
ex. aldrig kunna bli tal om att underlåta att straffa, blott
därför att de straffmedel, som stå till buds, icke medföra
afsedd värkan å brottslingen eller till och med göra honom
sämre. Härom gäller hvad en tysk författare yttrat: det
är oändligt mycket viktigare, att man straffar, än i hvilken
form man straffar. Till den nu framhållna synpunkten
måste alltså skyldig hänsyn tagas, och i själfva värket
medför detta en högst betydlig inskränkning af området
för villkorlig dom. Till en början är den i följd häraf
oanvändbar vid gröfre förbrytelser. Den som gjort sig
skyldig till mord, dråp, svårare misshandel, förgiftning,
fosterfördrifning, våldtäkt, mordbrand, rån, mened eller
falskmyntning m. m., lärer icke kunna utan våda för
rättssäkerheten dömas villkorligt, äfven om det är aldrig så
sannolikt, att en villkorlig dom vore alldeles tillräcklig
för att afhålla honom från vidare brottsliga företag. Och
beträffande de ringare brott, vid hvilka villkorlig dom
kan användas, såsom lindrigare former af misshandel, tvång,
hot, ärekränkning, skadegörelse, tjufnad, förskingring,
bedrägeri, åvärkan och hemfridsbrott m. fl. samt en mängd
småförseelser af olika art utom straff lagens område, kan
det icke komma i fråga att stadga som regel att första
gången en person begår dylikt brott ådöma straffet
villkorligt. Det skulle vara att till lag upphöja det moraliskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
