Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om villkorlig dom - 2. Den villkorliga domens grund - 3. Den norska lagstiftningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
OM VILLKORLIG DOM.
den ene fått en månad och den andre tre, hvilket i dag
som är alltför lätt kan inträffa.
Äfvenledes är det sant, att den villkorliga domen
skulle värka högst olika på olika personer, men detsamma
gäller i lika hög grad om det, som den villkorliga domen
vissa fall skulle ersätta, nämligen om straffet själft, och
är alldeles oundvikligt, eftersom lyckligtvis alla människor
icke äro stöpta i samma form.
Hvad beträffar hänsyn till målsäganden, hvars rätt
skulle kränkas, om förbrytaren ej finge undergå sitt straff,
så må det medgifvas, att han har anledning att känna sig
otillfredsställd, om ett mot honom begånget brott blir
alldeles onäpst han liksom hvarje annan medlem af
samhället -, men till ett sådant resultat leder icke den
villkorliga domen. I den rättsliga behandling inför domstol,
för hvilken den brottslige blir föremål, och i den dom,
som öfver hans gärning af kunnas, ligger tvärtom en
ganska eftertrycklig näpst. Att målsäganden därutöfver
skulle äga något berättigat kraf, t. ex. på att den
brottslige skulle böta så och så mycket till kronan eller sitta
så och så lång tid i fängelse, kan icke medgifvas. Åt ett
dylikt anspråk från hans sida har staten sannerligen ingen
anledning att i sin värksamhet till brottslighetens
bekämpande skänka något afseende. Hvad målsäganden har
obestridlig rätt att fordra af brottslingen, det är ersättning
för den skada, som genom brottet tillskyndats honom, och
i detta afseende är visserligen icke allt hos oss, som det
borde vara.
Att användning af villkorlig dom skulle ge
anledning till privat hämd lärer i vårt land icke vara att
befara.
3. Den norska lagstiftningen. Vid den närmare
redogörelse för institutet villkorlig dom, som nu skall lämnas,
måste vi afstå från en fullständig framställning af alla de i
olika lagstiftningar framträdande olikheter *). Det torde
vara tillräckligt att redogöra för det sätt, hvarpå institutet
ordnats i ett land; härvid erbjuder sig ock tillfälle att i
*) Med rättsinstitut förstår man sammanfattningen af de
rättsregler, som gälla om en viss rättslig företeelse. I denna mening kallar
man t. ex. äktenskapet ett institut och inbegriper då därunder alla
rättsregler om äktenskaps ingående och upplösning, dess värkningar i
afseende å makarnas förmögenhet o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
