Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om villkorlig dom - 3. Den norska lagstiftningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
OM VILLKORLIG DOM.
stolen, som antingen kan fastställa en ny frist eller
ock alldeles undanröja villkoret.
§ 3. Kommer den, som är dömd till ett
fängelsestraff, hvars värkställighet uppskjutits, inom tre
år efter domens afkunnande under åtal för något annat,
före domen föröfvat brott, för hvilket ett frihetsstraff,
hvars värkställighet icke skall uppskjutas, finnes böra
ådömas, skall ett nytt, för båda brotten gemensamt
straff ådömas. Detsamma gäller, när det uppskjutna
straffet är böter och det brott, som senare blir före
mål för dom förskyller straffarbete. Ar straffet för
båda brotten böter eller för det ena fängelse, för det
andra böter, så har domstolen efter omständigheterna
att afgöra, om det uppskjutna straffet skall
värkställas eller värkställigheten fortfarande uppskjutas.
§ 4. Kommer det uppskjutna straffet i enlighet
med bestämmelserna i föregående §§ icke till
värkställighet, så betraktas det såsom värkställt vid domens.
afkunnande.
§ 5. När rättens ordförande för den sakfällde
afkunnar en dom, hvari uppskof med straffets
värkställande är bestämt, bör han meddela honom
upplysning om förestående regler och dessutom, om den
sakfällde är under 21 år, härtill foga den allvarliga
varning och förmaning, hvartill omständigheterna
kunna föranleda.
§ 6. De processuella reglerna om
straffmätningen äga tillämpning på frågan om
straffvärkställighetens uppskjutande.
§ 7. Denna lag tillämpas, äfven om brottet
föröfvats, innan lagen trädt i kraft, för så vidt det först
därefter kommer till afdömande.
Af § 1 framgår, att man i Norge slutit sig till samma
system, som är infört i Belgien, Frankrike m. fl. stater,
att således endast straffets värkställande uppskjutes, icke
själfva straffdomen. Detta torde ock hafva goda skäl för
sig. Utom det att det måste göra starkare intryck på
den brottslige att genom dom blifva stämplad som
lagbrytare och erhålla noggrant besked om hvad det är, som
i händelse ett visst villkor inträffar, skall drabba honom,
så är det också af praktiska skäl bättre, att det straff,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
