Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
THI slut hon väckte upp den gamle gubben
Och anförtrodde honom barnens vård,
Då ut hon gick och till sin enda get
Dess föda bar, fastän med sparsam hand.
Med qvalfullt hjerla gick hon i sitt kall,
Föradlande med ödmjukt tålamod
Och stilla hopp dess tunga, låga mödor.
Dock, när den hulda modren lemnat huset,
Bröt en förderfvets ande in deri.
Der slumrade, fördold för modrens öga,
Ett dyslert olycksödes lömska gnista
I hyddans tak, uti dess multna halm.
Den djupa skogens vindar sågo den
Och blåste, skadelystna, upp dess flamma ,
Tills girigt den omkring sig grep med makt
Och härjande sig öfver kojan bredde.
Der gubben nickande vid vaggan satt,
Sprang med ett skri den galna öfver honom
Och, dansande, en afgrundsande lik,
Med vildsinnt glädje pekade på lägan.
Den häpne gamle ryckte då ur vaggan
Sin späda älskling, husets lilla dotter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
