Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den blef likväl på denna stund fördubblad.
När sisia knuten stod i vilda flammor
Och ej ens kunde släckas med det blod
Som bröt sig fram ur modrens klämda hjerta,
Hon stapplade, i sin förtviflans qval,
Bort till den gamle och de kara barnen.
Knappt hade blicken, döende och mörk,
Fast, lik ett åskmoln fullt af hemiig eld,
Af inre djupa känslor genomglödgad,
Den gamle funnit, i det röda skenet,
Förrn den, med skarpsynt modersömhet, märkte,
Att sonen saknades. Ett hastigt skri:
»Hvar är han? O min son! Min ende son!» —
Hon i förtviflans ångest återvände
Och pä den glödhög, som nu hemmet var,
Hon stirrade, förstenad i sin smärta.
Der sänkte sig en natt i hennes ii;re
Sä svart som grafvens. Ty som grafven stod hon
I känslan af en djup, omätlig tombet.
Blott långsamt vaknade en tankes lif
I såradt modersbröst: den tanken >ar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
