Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Per Hallström. Adonia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då satte sig Zuar ned och drog Abisag med sig och
log och sjöng; som hvita stenar i en bäck glittrade
hans tänder under löjet, som sol i vattnet glittrade
hans ögon. De talade om sina får och visste att
skilja dem åt, där deras ulliga ryggar skymtade
nedanför i snåren, de tvistade om sina lamms storlek,
och deras röster slingrade sig i hvarandra som
bollarnas lopp under spelet, de lyste mot hvarann som
stjärna mot stjärna. Ibland böjde Zuar sig ned och
kysste Abisags knä.
Ofta talade han om David, herdegossen, som med
ett enda kast af sin bruna arm slungade ner lyckans
och ärans frukt, det ville också Zuar göra, och hans
drottning skulle heta Abisag. Och i dagens ljus skulle
de gå hand i hand, och hans harnesk skulle glänsa,
och purpursidenet skulle hviska och skratta om Abisags
steg, och de gula mynten skulle skramla kring hennes
tinning, och bergens luft skulle bära deras rykte, och
örnarna skulle lyssnande vända sina hufvud.
De voro nära hvarann hela dagen och hjälptes
att hålla hjordarna samlade och möttes med röster,
flämtande af jakten efter förrymda lamm och skakade
öfver hvarandras hufvud de låga trädens blekröda
knoppblad och gula regn af solfläckar.
Så drömde Abisag af Sunem i konung Davids
famn och drömde vidare och skalf af längtan och
grät i mörkret.
Kung David drömde icke mycket, men ofta var
han vaken och stel, och kölden kramade hans
mörk-ådriga händer. Han tänkte icke mycket, som ett nött
guldsmide låg hans ungdom för minnet, han kunde
3i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
