Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helena Nyblom. Vid skiljovägen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade hon en stor svart hatt med svarta plymer.
Hon satt alldeles stilla under sitt uppspända hvita
parasoll. När hon rörde sig, hade hennes rörelser
den mjuka värdighet, som är så karakteristisk för de
italienska damerna.
Ett stycke ifrån henne stod en elfva års flicka
vid relingen och såg ned i det smaragdgröna vattnet,
som skummade kring båtens köl. Det var hennes
dotter. Den italienska damen var änka efter en
ämbetsman i Milano.
Hon hade med sin lilla dotter tillbragt en månad
i Bellaggio och där gjort bekantskap med den unge
svensken, som var språkman.
Efter en längre studieresa i Italien, hade han
nu afslutat sin vistelse där med en månads hvila i
Bellaggio, och där hade han blifvit bekant med den
unga änkan och varit dagligen tillsammans med henne.
Nu, då han skulle resa hem, hade hon bestämt sig
för att med sin dotter följa honom till Colico,
Como-sjöns yttersta station emot Schweiz. Så långt norr ut
hade hon aldrig varit . förr.
Därifrån skulle svensken fortsätta sin resa öfver
Schweiz och vidare norr ut, och hon med sin lilla
flicka vända om för att bege sig till baden vid Lucca.
De hade under vistelsen vid Bellaggio blifvit goda
vänner. De hade gjort oändliga promenader
tillsammans och besett alla de palats och villor, som
utmärkte sig för konstskatter eller vackra anläggningar.
De hade rott ut på sjön tillsammans i solnedgången
och icke kommit hem förrän sent i månskenet, alltid
med hennes lilla dotter i sällskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
