Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Viktor Rydberg. Något om Arnold Böcklin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
töcknen skymtar, själf nästan ett töcken, skepnaden
af den fängslade ädle titanen, som straffas därför att
han af medlidande skänkte människorna elden.
Höstlandskap, ödsligt med skarpt belysta murar af
en förfallen borg. Under regn och storm rider Döden
på askfärgad, haltande häst förbi ålderskrumpna träd.
Drakhålan. En trång kjusa i ett alplandskap,
genom hvilket en smal stig för öfver en bro. Där
nere färdemän med lastdjur. Där uppe i bergväggen
en håla, hvarur en drake skjuter ned sin ormlika hals —
en jätteödla, som under hundratusentals år har rufvat i
sitt gömsle på minnen från Jura-periodens
ormbunk-skogar och kolsyremättade luft och med hätsk förvåning
gapar ned mot det nya jordbehärskande släktet.
Målningen är den vers i Goethes ballad »Kennst du das
Land?», som i Carl Snoilskys vackra öfversättning lyder:
Minns du ett berg med stig mot molnig kam,
där mulan letar sig bland dimmor fram?
Från fordom drakar bo i klyftans djup,
och fallet störtar, klippan står på stup.
Nattlandskap. Vedergällningsdemoner lura på en
genom vildmarken smygande mördare. Det
ohyggligt dystra, i stormen skälfvande landskapet är
brottslingens samvete.
Dödens ö. Holme omgifven af kraterväggar, som
likna åldergrånade, tornhöga murar. Inom väggarna
en de dödas stad skuggad af cypresser. En likkista
öfverföres i båt till grafkratern, som speglas af det
stillastående vattnet under en lysande djupblå, på
sina ställen flammig himmel. Båten måtte glida
ljudlöst fram och roddarne tala med tecken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
