Verktyg för limhärdning Dessa kan ofta göras mycket enkla och billiga, speciellt vid plana enheter. I det allra enklaste fallet, två plana plåtar som sammanlrmmas i press, behövs ingenting annat än en tunn elastisk skiva ovanpå detaljens fogytor för att ge jämnt lim-ningstryck. Som tryckutjämnare har vi vid Saab hittills använt 2 mm tjock gummiduk av en speciell värmebeständig kvalitet. I fig. 5 föreg. sida visas verktyget till ett korrugerat tankstöd. Det består av en undre ”bakplåt”, på vilken detaljerna fixeras i rätt läge med stödklackar, samt en överdel med linjaler, vilka förmedlar trycket till limfogarna mellan korruge-ringarna. Vid komplicerade dubbelkrökta enheter kan verktygskostnaderna stiga i höjden och det beror då till stor del på seriens storlek om Reduxmetoden blir fördelaktig eller icke. Metoden befinner sig dock i ett stadium av stark utveckling på det limhärdningstekniska området och mycket kan ännu uträttas av uppslagsrika metodingenjörer och verktygskonstrukto-rer för förenklande av verktygen och utökning av limningsmctodens användningsområden. Limhärdningen sker under tryck och värme, normalt med trycket 7 kp/cm2 pä fogytorna och temperaturen rpo°C under tiden 20 minuter. Vissa variationer i dessa data kan dock tillåtas. Härdningstempe-raturen måste t. ex. hållas inom gränserna 140—i8o°C. Speciellt trycket kan variera inom vida gränser, beroende på detaljernas egenskaper och användning. Det bör påpekas att trycket ej får avlastas förrän man kylt limfogen till cirka 90 °C. Limfogen har normalt en ”vackert pepp-parkaksbrun” färg och dess tjocklek varierar mellan 0,2 och 0,3 mm. Specifik vikt cirka 1,2. Hållfasthet Limfogen har full hållfasthet omedelbart efter limhärdning och avkylning till rumstemperatur. Vid ren dragning eller ren skjuvning (utan några spänningskon-centrationer) håller en fullgod Reduxfog inte mindre än 5—6 kp/mm2, men i tunn-plåtskonstruktioner uppstår ofta stora spänningskoncentrationer av olika slag, varför ett typiskt värde på tillåten skjuv-spänning är 1,3 kp/mm2 (exempelvis vid dragbelastad överlappsfog). Vid dragbelastning får man ofta stora spänningskoncentrationer och s. k. fläk-ning av limmade fogar i tunnplåtskon-struktioner kan ofta bli kritisk för konstruktionernas dimensionering. Vad beträffar fläkningshållfastheten är Redux klart överlägsen de bästa andra plast-limtyper, speciellt det annars mycket högklassiga ”Araldit”. Fig. 7 —9. Reduxlimmade ving- och kroppspaneler till de Havilland ”Comet” jämte detalj av verktyg för limhärdning av "hattprofils"-stringer i kroppspanel. Redux har en förvånansvärd seghet, som bl. a. möjliggör avsevärd kallbear-betning (bockning, sträckning pressformning) av limmade enheter. Den statiska hållfastheten sjunker vid höga temperaturer, men god hållfasthet uppnås inom temperaturområdet -7o°C till +8o°C och ännu vid 2oo°C har hållfastheten ej helt gått ned till noll. Utmattningshållfasthe-ten är mycket god och påverkas ej av hö ga temperaturer i samma grad som den statiska hållfastheten. Redux är i härdat tillstånd mycket beständigt mot kemiskt angrepp och påverkas ej nämnvärt av de olika vätskor som förekommer 1 reaktionsflygplan. Man har ej lyckats finna något lösningsmedel som möjliggör isärtagning av fogar vid reparationer etc. Det kan nu kanske vara på sin plats att beskriva de olika delprocesserna med utrustning något i detalj. Ytbehandling och limbeläggning Dessa operationer utförs, som ovan nämnts, i en separat avdelning i bergverkstaden. Det måste understrykas att ytbehandlingen före limbeläggningen är av avgörande betydelse för limfogens kvalitet och att det är ett oeftergivligt krav att de givna arbets- och kontrollföreskrifterna noggrant följas in i minsta detalj. Den nyligen utfärdade ytbehandlings- och limningsinstruktionen har utarbetats på basis av omfattande egna försök. Ytbehandlingen av alumin för Redux, vars olika deloperationer visas i figur 1, som talar för sig själv, är delvis likartad den, som normalt användes vid vanlig anodoxidering av flygplandetaljer. Här tillkommer emellertid en betning före kromsyreanodoxideringen, större krav på vattensköljning samt torkning i värmeskåp. För att ge läsaren en uppfattning om riskerna med avvikelser från standardproceduren, kan här blott nämnas att limfogshållfastheten blir katastrofalt försämrad om man exempelvis byter ut kromsyrebadet för anodoxideringen mot ett svavelsyrebad (som ofta användes för anodoxidering av alumin), eller om man gör den sista sköljningen efter anodoxideringen i hett vatten (över jo°C) i stället för som föreskrivits i kallt vatten. Fullgoda hållfasthetsvärden uppnås emellertid med enbart betning utan den efterföljande anodoxideringen, som ju egentligen är med för att ge detaljerna som helhet det föreskrivna ytskyddet. Vid labora-toriemässiga limningar nöjer man sig med avfettning och betning och den som vill laborera med Redux utan att ställa särskilt höga krav på hållfastheten, kan klara sig med att avfetta i trikloretylen eller aceton och helst också putsa fogytorna med smärgelduk. Kontroll Kontrollen av Reduxlimning måste främst inriktas på säkerställande av en fullgod ytbehandling, vilken, som ovan påpekats, är av allra största betydelse för foghållfastheten. Till varje sats detaljer, som ytbehandlas samtidigt, bifogas några små provremsor av alumin, vilka får exakt samma ytskikt som huvuddetaljerna. Provremsorna limbelägges och limhärdas till s. k. standard skjuv- och fläk- 22