- Project Runeberg -  Vita nätter : berättelser /
112

(1928) [MARC] Author: Fjodor Dostojevskij Translator: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Värdinnan - Första delen - II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Murin rösten, och hänförelse strålade på hans bleka
ansikte. Han rynkade ögonbrynen, ögonen började
glänsa, och Katerina tycktes blekna av förfäran och
sinnesrörelse. Stundom glimmade tårar i hennes ögon.
Gubben klappade henne då ömt på huvudet som ett
litet barn. Hon omslöt honom fastare med sin
blottade, snövita arm och tryckte sig ännu varmare till hans
bröst.

Stundtals förekom det Ordynov, som om allt bara
var en dröm, och han kände sig slutligen övertygad
därom. Men blodet steg honom åt huvudet, pulsarna
slogo hårt, och det dunkade i tinningarna. Han släppte
kroken, hoppade ner från sängen och rusade
medvetslös som en sömngångare, alldeles utom sig av
sinnesrörelse, fram mot dörren. Han bultade kraftigt
på den, den rostiga regeln gav vika, och under brak
och slammer befann han sig plötsligt mitt i
värdfolkets sängkammare.

Han såg, huru Katerina for upp och skälvde i hela
kroppen, huru hätskt gubbens ögon blixtrade under
de rynkade ögonbrynen, och huru ilska vanställde
hela hans ansikte. Han såg, huru gubben, utan att
taga ögonen från honom, trevade med handen efter
en bössa, som hängde på väggen. Han såg, huru
bössmynningen glimmade mot honom, då gubben med
ostadig, av raseri darrande hand siktade rakt på hans
bröst.

Skottet small av, ett vilt, nästan omänskligt tjut
upphävdes, och när röken skingrades, tedde sig en
förfärlig syn för Ordynov. Skakande i hela kroppen,
lutade han sig ned över gubben. Murin låg på
golvet. Han vred sig i kramp, hans ansikte var förvridet
av kval, och skum fradgade på hans snedvridna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:55:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vitanatt/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free