Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jago: Skådespelerskan - II. Fransiska skrifver till Artur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vekligt uti rosiga; alkover
Andas måögonmö .med stilla dfag.
Ljufvja drönimar! —a AR naturen sofver;
Utom tidond mvochhjortate slag.
Lycklig den„ spni utandjupets smärta
Lefveiv.dör oeh sofver lika .fromt!
Men hur, skall det g&> med detta hjerta ,
Som så häftigt klappar, miin är tomt?
Gif mig känslolöshet» säkra gåfva!
Mig förskräcka framtids duhkla frågor .i. • •
Väök ej detfca lejonen ,.soiri sofva!
Skona mig, o Gud, från kärleks lågor!
Men en gång jag 6pelar Orleans’ mö,
Går i striden gudavigd och säU;
Stolta tyéltar. för min klinga éö —
Då jag .blick , mot bliek sör Lumöl
Och- för qvinnans kärlek smälter samman
Herawp nyss gudomliga natur.
Jag begrät mig sjelf i denna flammao,
Och jag..spelade —. jag vet ej hur.
Det blef tyst, att ej miii känsla stördes
Af emdägt, men flöt så varm och sldir.
Då en susnmg tätt intill mig hördes,
Och en itusig bakott nu ligger , der.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>