Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Filosofens morgondrömmar (1863)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 FILOSOFENS
MORGONDRÖMMAR.
Det hade gått lustigt till i Kritobulos’ hus denna
afton. Aster hade uppbjudit all sin förmåga för att
roa sina gäster, hvilket med vinets tillhjälp hade
lyckats till den grad, att till och med den allvarlige
Aristokles blifvit mer än vanligt meddelsam. Det hade
sjungits och druckits och druckits och sjungits,
och tal hade blifvit hållna både med och utan
meter. Simmias hade uppläst åtskilliga under hans resa
författade poemer, som fördelaktigt vittnade om hans
rena och poetiska uppfattning af naturens skönhet. Här
och där hade dock inblandat sig ett element af vemodig
längtan. Det var tydligt, att ett band af ömmare slag
fäste honom vid hans fädernestad. Det bandet antog
här och hvar formen af en skön flicka med fladdrande
lockar och strålande ögon, och där bilden ibland var
fullständigare utförd, blef den till en förvånande
grad lik den unga Alkmene, Kritobulos’ dotter
och Asters syster, som förstulet genom gallret på
balkongen lyssnade till de unga vännernas sånger där
nere på den öppna gården. Äfven Aristokles uppläste
några af sina poetiska produkter. Också dessa hade
sina fördelaktiga sidor och vittnade om en djärf
uppfattning af lifvet i dess växlande mångfald;
men hvad Simmias hade anmärkt i sitt samtal med
Aster, tycktes icke sakna skäl för sig; de röjde
allt-somoftast en bristande naturlighet. Han målade,
också han, ett ideal, som lånade ett och annat drag
från Kritobulos dotter; men målningen var öfverspänd,
färgerna hade sammanflutit i hvarandra, och det hela
blef ingen verklig kvinnobild.
Till och med Aster lifvades af den gemensamma
skaldeatmosfären och besjöng i improviserade jamber en
flicka i hvit kiton, som vandrade uppför Skambonide
ända till randen af himmelen, där hon slutligen
stannade midt i Jungfruns stjärnbild.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
