Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allt eller intet (1871) Två blad ur en panteists dagbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLT ELLER INTET.
93
»Världen skall förgås» - denna tanke rann mig en
gång i hågen. Icke blott dessa här lagda stenar skola
förskingras och vattenådern förtorka, utan hela den
stora världen skall förgås. Hvartill tjänar det att
hafva sitt allt i sådant, som förgås?
Till intet. Så möttes åter allt och intet i gossens
själ, och han beslöt att på annat håll se sig om
efter sitt allt.
Ser du, Roderik, det sakta sluttande berget i
nordost? Det är gruppvis bevuxet af gran och fur. Jag
vill ej be dig gå dit, ty det är för långt. Men
om du komme dit, så skulle du i en af det bergets
undangömda vinklar påträffa en altarformig klippa,
omgifven af en liten stenhop. Det är ruinerna efter
mitt lilla tempel. Där har jag mer än en gång firat
min gudstjänst. Denna gudstjänst var icke lek, utan
djupaste allvar. Man hade sagt mig, att det fanns
en värld, som icke förgicks. Det var Guds rike, i
hvilket endast de fromma och rena kunde inkomma. Det
blef då beslutet, att jag skulle blifva from och ren,
och att jag skulle tjäna Gud för att en gång komma
in i hans rike.
Men den porten är trång och den vägen är smal, som
drager ditin. Att blifva ren inför människors ögon
är icke så svårt, men att stå ren inför Guds ögon,
som se till hjärtats fördoldaste tankar, det är
någonting öfver-mänskligt. Här gäller återigen allt
eller intet. Den som syndar på ett, vore det ock
blott ett obevakadt ögonblicks förbiilande tanke,
han är inför helighetens Gud saker till allt. Jag
må säga, att den tio- och elfvaårige gossen gjorde
jätteansträngningar för att från sin själ af-lyfta
syndens börda; men den bördan var en Sisyfussten,
som alltjämt rullade tillbaka.
Men stenen blef afvältad. Det skedde några
år se-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
