Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allt eller intet (1871) Två blad ur en panteists dagbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLT ELLER INTET.
95
nu kärleken, kärleken hade han gifvit mig, och hvad
han af mig fordrade, var ej min trälaktiga lydnad
eller min Utvärtes gudstjänst utan mitt hjärta.
Men detta kräfde han helt. Helighetens fordran hade
uttalat sig sålunda: den som syndar på ett, han är
saker till allt. Kärlekens fordran blef nu icke mindre
ovillkorlig: den som icke gifver mig sitt hela hjärta,
han gifver mig intet.
Jag var nitton år, då det problemet förelades mig att
dela rätt mellan Gud, som fordrade mitt hela hjärta,
och en människa, som oförmärkt tagit det i fullständig
besittning. Regeln var enkel: allt eller intet. Det
mänskliga bandet slet jag, men gjorde på samma gång
den öfverraskande upptäckten, att det gudomliga icke
tillknöts fastare för det.
Här stod mitt förstånd stilla. Och hvad som alldeles
icke bidrog att minska min förvåning, var den
observationen, att jag i världen fann en hel mängd
människor, om hvilka det i allmänhet erkändes, att
Gud ägde deras hela hjärta, och som ändå, utan att
det minsta oroas i sina samveten, skänkte sina hjärtan
åt hvarandra inbördes såsom fullt disponibla gåfvor.
Förstå mig rätt, Roderik! Icke fattade jag problemet
så ytligt, att jag fann någon svårighet i det att å
ena sidan älska Gud öfver allting och å andra sidan
vara vänligt stämd mot alla människor, tjäna dem och
för Guds skull gärna göra dem till viljes samt till
och med blifva varm i själen vid tanken på deras
timliga eller eviga väl. Denna slags kärlek innebar
för mig ingen gåta. Men hvad var också det för en
kärlek? Nej, att älska - det är icke blott att gifva
en välvillig tanke eller ett varmt handslag eller en
broderlig handräckning; att älska det är att gifva
sin själs innersta, sitt personliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
