Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frans Lindskog, överlärare. Med lärararv i blodet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andra folk. Far tröttnade inte att berätta om pojkens
hårda barndom, om ynglingens strävsamma studieår
och om mannens stora livsverk. Mannen hette Peter
Fjellstedt och stället Fjällane.
Den märklige mannen levde ännu, och frampå
sommaren gick det bud, att han kommit på besök i sin
födelsebygd. På viss dag skulle han predika i kyrkan.
Då blev det rörelse i församlingen. Nu skulle
kyrk-båtarna ut. Det fanns sådana i Silén. De kunde rymma
ända till 20 à 30 personer. Varje större by hade sin båt,
och mindre byar slog sig tillsamman till båtlag. Till min
obeskrivliga glädje fick jag tillåtelse att följa med.
Men färden höll på att gå illa. Morgonen var
strålande, sjön lugn och roddkarlarna övermodiga, så att
de lastade båten alltför tungt. En kastby rörde upp sjön,
vågorna började slå över relingen, och panik höll på
att bryta ut. Till all lycka var stranden så nära, att
båten snart låg på en skyddad plats. Om en stund var
sjön lugn igen, och vi kunde fortsätta.
Vid vandringen från bryggan upp till den vackert
belägna kyrkan blev det ett livligt samtal om den fara,
som vi befunnit oss i. Litet var deklarerade sina tankar
och känslor under de ödesdigra minuterna. Den ene
skulle nog ha kunnat simma i land, en annan skulle ha
hållit sig fast i båten. Far, som inte var simkunnig,
hade tänkt ta mig under ena armen och en åra under
den andra och så kravla sig i land. Men en from man
sade stilla:
72
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
