Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frans Lindskog, överlärare. Med lärararv i blodet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Jag trodde det skulle gå genvägen hem jag.
Dessa ord senterade far livligt, och han citerade dem
sedan ofta.
Vi kom tidigt och fick plats i kyrkan, där vi
väntade länge. Slutligen kom någon och sade till, att
predikan skulle hållas ute i det fria. Där ute stod nämligen
en massa människor, som inte kunnat komma in i
kyrkan. Vi strömmade alltså ut och tog plats i den stora
skara, som nu slog läger på kyrkbacken utanför
kyrkogårdsmuren.
Jag önskar, att någon nu hade sagt till mig: "Lägg
nu noga på minnet, vad denne gudsman säger, så att du
aldrig glömmer det. Ty denna stund kommer att bli
dig ett minne för livet." Ingen sade något sådant.
Därför har jag från denna predikan kvar endast vad ögat
uppfångade. Men den bilden står ännu så levande för
mig. Jag ser gestalten där uppe på muren, det åldriga,
ärevördiga huvudet, de milda, vackra ögonen, de glesa
vita lockarna, som fläktade för vinden. Jag tror, att
denna bild blev för mig en predikan även utan ord. Den
har följt mig som ett av min barndoms dyrbaraste
minnen.
På den vackra plats, där Silleruds gamla kyrka en
gång stod — den skördades av vandalismen på
1880-talet, sedan den fått en föga värdig efterträdare på en
mera undanskymd plats — står nu en minnessten över
Fjellstedt. En annan har nyligen rests på den plats, där
han föddes.
73
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
