Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ellen Törnquist, missionär. I goda preparandkurser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
leva glädjen av att se sina söndagsskolbarn bevaras i
tron och fortsätta i det kristna arbetet. Någon
junior-eller ungdomsförening fanns ännu icke varför vi tidigt
gick in i församlingen.
Kärleken till den yttre missionen väcktes hos mig
mycket tidigt. Det var då mamma gjorde sig i ordning
att gå till syföreningen. Arbetsamma var alla hennes
dagar men en sådan dag måste hon arbeta dubbelt.
Trots att jag då var helt liten, hade jag en förnimmelse
av att hon behövde den andliga gemenskap, som övades
under dessa stunder genom bön, läsning och
missionsarbete. När jag senare fick vara med vid försäljningen
av de arbeten, som hade förfärdigats, höra och se, hur
missionsfolket köpte och överbetalade, då började jag
förstå något av hemligheten i missionens gärning.
Hittills hade jag haft den lyckligaste barndomstid
någon kunde ha i ett gudfruktigt hem, där sparsamhet
och arbete förenades med förnöjsamhet. Men så blev
mamma sjuk, och inom ett par veckor var hennes plats
tom. Vad hon betytt för oss alla förstod vi först nu.
För mig var sorgen så stor, att den satte sin prägel på
hela min ungdom. Jag var då aderton år.
På allvar skulle jag nu ut och pröva livet på egen
hand. Genom Guds ledning kom jag först till en
prästgård i Smålands Taberg, där jag tillbringade två
lyckliga år. Erkännas måste dock, att det var två oerhört
arbetsamma år. Att arbetet började klockan sex på
morgonen och slutade först klockan tolv på natten var inte
153
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
