Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ankar, Gustaf, teol. d:r, kyrkoherde. Av nåd bevarad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hjalmar Hylander, civilingenjör i Karlskrona, Arthur
Jonsson, kyrkoherde i S:t Jacob, Stockholm, Viktor
Södergren, kyrkoherde i Göteborgs Gamlestads församling.
Det var en utomordentlig kamratanda i den klassen
i synnerhet sedan den år för år av gymnasietiden blivit
alltmer konsoliderad. Där funnos inga rötägg och inga
översittare. Allvar och munterhet trivdes förträffligt
tillsammans. Världsgåtorna dryftades med frenesi. Vår
klass dominerade i de två gymnasistföreningarna ”De
Prudentia”, den litterära och ”Pro Patria”, den
speciellt fosterländska. Vi festade ibland men mycket
måttligt, tittade på flickor i Stora Allén men på vederbörligt
avstånd, några av oss besökte någon gång teatern och
flertalet ganska regelbundet kyrkan. När vi den 30 och
31 maj 1897 klarade studentexamen, befanns det att av
28 nybakade studenter hälvten tänkte slå sig på teologi.
I verkligheten fullföljde inte alla den avsikten, men åtta
ha i alla fall blivit präster. Detta vittnar om vad det var
för ett huvudintresse som höll oss samman, utan att
själva kristendomsundervisningen därvid spelade
någon avgörande roll.
I september 1897 begav jag mig till Uppsala. Det blev
en glansfull tid som därmed inleddes och som jag inte
ens skall bjuda till att mer detaljerat skildra. Jag hade
en skaplig andratenor, som snart upptäcktes och togs i
anspråk. Efter ett år blev jag invald i Orphei Drängar.
Därmed var min lycka gjord vad beträffar ingång i
studentlivet, som för min del kulminerade i den ärorika
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
