Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hagen, Ellen, f. Wadström, landshövdingska. Levande barndomsminnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bönen. Tidningarna påpekade att ”det gick en väckelse
genom hela stockholmsgarnisonen, teatrarnas parkett
glesnade och lyxrestaurangerna gingo med förlust”.
Andra kvällar möttes man t. ex. i de s. k.
missions-hyddorna, där mat, risgrynsgröt och kaffe serverades
för vilka fattiga som ville komma och där lord Radstock
talade, tolkad av någon av de ovan nämnda. Ibland
ordnades möten för sjömän, för droskkuskar eller andra
grupper av arbetande. Det var en ganska underbar tid,
när man tänker på hur dessa besjälade män och kvinnor
gav ut sig själva, offrade all sin efter en dryg
dags-tjänst lediga tid av omsorg för medmänniskors
frälsning.
* * *
Ehuru en i alla avseenden flitigt anlitad själasörjare
gav min far sin mesta tid och omsorg åt
konfirmationsundervisningen. Som lärare och vän har han för
ungdomen betytt ofantligt mycket. Konfirmanderna, de voro
i regel ett femtiotal varje år, inbjödos till vårt hem inte
bara en gång, utan många gånger under ”läsåret” och
flera av dessa fortsatte att komma år efter år som
vänner till familjen. Hur skaran växte, så glömdes ingen
av de tidigare årens lärjungar. Varhelst i världen än
”läsbarnen” hamnade, såsom gifta, i arbete och
anställningar, så uppehölls kontakten mellan dem och deras
pastor. Hur trofast han kom ihåg dem och var villig att
till det yttersta av sin förmåga söka hjälpa i
tråkigheter, därom vittna hundratals tacksamma skrivelser.
58
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
