Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hall, Carl Olof, pastor. ”Söder om landsvägen”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
syskon jämte de av familjens vänner, som varit med om
avskedsstunden i hemmet, gingo nu en genväg för att
uppe på landsvägen möta Mattis och vinka ett sista
farväl till henne. Jag blev tillsagd att stanna hemma hos
min lille bror. I det folktomma hemmet kändes nu
saknaden så mycket mer tryckande. Gråtande kröp jag på
knä vid pianot, där Mattis så ofta brukat sitta, och
där talade jag om allt för Gud. Äntligen kom mor och
mina syskon hem igen. Men då voro de ytterst
ordknappa. Det rådde i hemmet en stämning lik den som brukar
ruva över ett hem, när man varit med om en
begravning på kyrkogården,
I detta sammanhang måste jag berätta ännu ett
barndomsminne, som sammanhänger med vår Kongomission.
Det hade gått tre år. Syster Mattis och min svåger Jöns
Larsson hade kommit tillbaka till hemlandet.
Återseendet var underbart. Vid ungefär samma tid hade
mis-sionärsparet Wilh. Sjöholm återvänt från Kongo. En
dag gästade dessa vårt hem. Sjöholm hade då med sig
ett av den tidens största underverk, ”laterna magica”,
som det så högtidligt kallades. Numera kallas en
sådan rätt och slätt för skioptikon.
Aldrig förr hade man skådat så underbara ting på
fiskeläget som dem de nu skulle bli i tillfälle att få se.
I den mörka natten kunde man nämligen medelst denna
högst egendomliga apparat på ett vitt lakan framkalla
lysande och färggranna bilder. Det föreföll vara både
magiskt och underbart. Skulle det gå an att oskära det
84
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
