Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nyström, Bruno, missionslärare. Hur Gud korsat min väg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
minnet av studentexamen för fyrtio år sedan — ehuru
en jämförelse mellan de två läroverken i Eskilstuna
och Västerås, när seklet var ungt, skulle ha mycket av
intresse rent kulturhistoriskt. Läraroriginal av olika
typer kunde ge upphov till en bok i stället för stoff till
en kort artikel.
Vi tog vår studentexamen efter gamla
läroverksord-ningen. Den kallades ju på denna tid för
mogenhetsexamen, och studentbetyget skulle upptaga ett särskilt
betyg i just mogenhet. Låt mig dock från min skoltids
minnen nämna, att jag genom hela nio år hade glädjen
att äga goda kristendomslärare, först adjunkten
Hult-gren, far till nuvarande biskopen i Visby, och sedan
den ännu levande lektor Viotti, sedermera flyttad till
Uppsala. En sådan sak har en stor betydelse för en ung
människas framtid.
Med missionsförsamlingens ungdom i Västerås kom
jag i den livligaste gemenskap efter min avgörelse för
Gud på nyåret 1907. Jag blev medlem av
ungdomsföreningen och sångkören och gick i söndagsskolans
ung-domsklass samt tjänstgjorde emellanåt som
söndagsskollärare. När jag dessutom i Västerås måste fortsätta
den privatläsning med skolkamrater, som behövde hjälp
med läxor, vilken jag börjat i min hemstad redan som
tredjeklassist, säger det sig självt, att tiden blev rätt
hårt utnyttjad. Privatundervisningen var för min del en
absolut nödvändighet med hänsyn till ekonomien, men
den gav mig samtidigt träning som undervisare och goda
103
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
