- Project Runeberg -  När vi var unga / V. av Gustaf Ankar med flera /
157

(1945-1949) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Terning, Oskar, förlagsredaktör. Från torpare- och bonderot

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ske de flesta fall jämte barnens skolböcker det enda
bokbeståndet i hemmet. Från mitt eget föräldrahem
minns jag en liten vägghylla i vardagsrummet. Utom en
bibel och ett par psalmböcker innehöll den några andra.
Det var Christian Scrivers Själaskatt, en
predikosamling av Jakob Otto Hoof och en postilla med Martin
Luthers predikningar. De tillhörde min farmor, som bodde
hos mina föräldrar. Av dessa böcker var ”Hoofen” den
käraste. Genom denne väckare och själasörjare hade
hon funnit vägen till Gud. Och i hans predikningar fick
hon den bästa vägkosten, menade hon.

Min far hade fått läslusten väckt under vistelsen i
Amerika. Men tiden ville sällan räcka till för mer än
en hastig skumning av innehållet i den länstidning han
höll. Som nöjesläsning på söndagarna tjänade
veckotidningen Triumf. När sedan en handlande i socknen
årligen tog hem en låda realisationsböcker och höll
auktion på dessa, skyndade far att göra en del inköp. Så
fylldes efter hand utrymmet i den lilla hyllan på väggen
ut med några av Jan Olof Åbergs historiska berättelser,
en del andra historiskt betonade alster samt en och
annan reseskildring, vilket för mig blev till både nöje
och förtret. Läsningen tog enligt mors mening alltför
mycket tid från arbetet. Tiden till nöje och förströelse
var för henne ett förspillt värde.

Några nöjeslokaler som drog de unga till sig fanns ej
vid denna tid i min hembygd. Man roade sig med vad
man kunde. Vintertid möttes man i gäng i hem och

157

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:55:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vivarunga/5/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free