Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. kap. I hvilket ett stillestånd i fiendtligheterna uppgöres mellan presidenten och sekreteraren vid Weldoninstitutet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— kanske i en af dessa långa forvagnar, som begagnas
på prairierna, eller i någon lindansarevagn.
— Sannolikt! Om det vore en båt, förtöjd vid
Schuylkillflodens stränder, borde detta märkas på vissa
vaggningar, som skulle åstadkommas af strömmen.
— Alldeles min åsigt! Alldeles min åsigt, —
upprepade Onkel Prudent, — och jag tycker, att emedan vi
ännu befinna oss på slätten, så gäller det att fly nu eller
aldrig; sedan står det oss fritt att försöka återfinna denna
Robur.
— Och att låta honom få dyrt betala detta ingrepp
i två amerikanska medborgares frihet!
— Ja dyrt . . ., mycket dyrt!
— Men hvem är då denne man? — Hvarifrån
kommer han? — Är det en engelsman, en tysk eller en
fransman ?
— Det är en skurk, och det är nog, — svarade
Onkel Prudent. — Och nu till verket!
Båda två trefvade nu med händerna öfver cellens
väggar för att om möjligt få rätt på en fog eller en
springa. Ingenting fans! Ingenting heller på dörren.
Den var hermetiskt tillsluten, och det skulle varit
omöjligt att bryta upp låset. Man måste således göra ett
hål och fly genom detta hål. Återstod nu att försöka
om de med sina “bowie-knives“ kunde genombryta
väggen, om bladen icke skulle blifva slöa eller brytas under
detta arbete.
— Men hvarifrån härleder sig denna darrning, som
aldrig upphör? — frågade Phil Evans, mycket förvånad
öfver detta oupphörliga surrrrrr.
— Troligtvis vinden, — svarade Onkel Prudent.
— Vinden? . . . Men jag tyckte, att vädret ända till
midnatt var alldeles lungt.
— Det är sant, Phil Evans. Men om det icke är
vinden, hvad tror ni då, att det kan vara ?
Phil Evans fälde nu upp det bredaste bladet på sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
