Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. kap. I hvilket Albatros tillryggalägger nära tiotusen kilometer, hvilka sluta med ett lyckligt språng.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilken var utspänd en tunn skifva af bambu. Då vinden
lekte i dessa skifvor, frambringade de, alla med olika toner
alldeles som på en harmonika, ett sorl af den mest
melankoliska verkan. Det föreföll alldeles som man i deras
närhet inandades musikaliskt syre.
Robur fick det infallet att närma sig denna luftiga
orkester, och Albatros sänkte sig nu långsamt, badande
i de välklingande tonvågor, som pappersdrakarna utsände
genom rymden.
Men nu blef det en uppståndelse bland denna stads
oräkneliga befolkning. Man slog på gongonger och
andra starkt ljudande instrument, som användas i den
kinesiska orkestern, tusentals skott från bössor och
hundratals från mörsare aflossades, ja, man företog alla mått
och steg för att aflägsna luftskeppet. Om också de
kinesiska astronomerna denna dag kommo underfund med
att luftmaskinen icke var annat än den rörliga kropp,
hvars uppträdande hade gifvit anledning till så många
dispyter, så antogo dock de många millioner invånarna
i “det himmelska riket“, från den anspråkslösaste
arbetare till den mest knapprydda mandarinen, att den
var ett apokalyptiskt monstrum, som uppenbarade sig
på Buddahs himmel.
Ombord på den oåtkomliga Albatros oroade man
sig alls icke öfver dessa demonstrationer. Men tågen,
som fasthöllo pappersdrakarna vid stänger, nedstuckna i
de kejserliga trädgårdarna, afskuros eller halades in i
största hast. Af dessa lätta apparater föllo somliga
hastigt till jorden, under det de accentuerade sina ackord,
andra åter sänkte sig sakta som vingskjutna foglar,
hvilkas sång bortsmälter i en sista suck.
En kraftig fanfar från Tom Turners basun utslungade
nu sina toner öfver staden och öfverröstade de sista
tonerna från luftorkestern. Det oaktadt upphörde icke
gevärselden från jorden. Och då en bomb exploderade några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
