Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. kap. I hvilket Albatros tillryggalägger nära tiotusen kilometer, hvilka sluta med ett lyckligt språng.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och tjugu fot under dess däck fann Albatros rådligast
att höja sig utom skotthåll.
Hvad tilldrog sig under de följande dagarna? Ingen
händelse, hvaraf fångarna kunde dragit fördel. Hvilken
rigtning tog luftskeppet? Orubbligt sydvestlig — hvilket
tillkännagaf afsigten att nalkas Hindostan. Det faller
af sig sjelf att marken, som oupphörligt höjde sig,
tvingade Albatros att också i sin ordning höja sig.
Ungefär tio timmar efter sedan de lemnat Peking
hade Onkel Prudent och Phil Evans kunnat se största
delen af ”den stora muren” på gränsen till Chen-Si.
Efter att hafva undvikit Loungsbergen passerade de
öfver Wang-Hodalen, foro öfver ”det himmelska rikets”
gräns och kommo derpå in i Tibet.
Tibet består af höga platåer utan växtlighet, här
och der af bergstoppar, betäckta med snö, uttorkade
bassiner, bäckar, närda af upptinade snömassor, lågländer
med glittrande lager af salt, sjöar, dolda i grönskande
skogar. Öfver det hela sveper en ofta isig vind.
Barometern, som fallit till 450 millimeter, utvisade
nu en höjd af mera än fyratusen meter öfver hafsytan.
Vid denna höjd öfversteg icke temperaturen 0 grader,
ehuru man befann sig i den nordliga hemisferens
varmaste månader. Denna kyla tillika med Albatros’ starka
fart gjorde tillvaron föga behaglig för de båda
kollegerna. Också föredrogo de, oaktadt de hade till sitt
förfogande varma resfiltar och rockar, att draga sig
tillbaka till sin hytt.
Det säger sig sjelft, att man hade varit tvungen att
bibringa de uppehållande propellrarna en ytterligt stor
rotationshastighet för att kunna hålla luftskeppet uppe i
en sålunda förtunnad luft. Men de arbetade med en
fullkomlig samstämmighet, och det föreföll alldeles som om
man skulle kunnat vaggas till sömns vid suset af deras
vingslag.
Denna dag kunde man i Garlok, en stad i vestra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
