Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inledning.
Hvad snillrikhet, mångsidighet och inflytande beträffar,
hafva få män, hvilkas vapen varit pennan, kunnat mäta
sig med den franska författare, af hvilken här en skildring
skall gifvas. I hans lif kan särskiljas tre skeden, af hvilka
det första sträcker sig till 1730 från 1694, det år, då han
föddes. Tidigt beröfvad sin mor, erhöll han en om-
sorgsfull uppfostran och infördes i den stora världen genom
sin fadder abbé de Chåteauneuf. Hans första sorgespel,
Oedipe, utgafs redan 1718 och hälsades med bifall, men
ehuru hans författarerykte befann sig i oupphörligt sti-
gande, var hofvet honom obevåget, och han måste fy till
England 1726 efter att tvänne gånger ha sutit i stats-
fängelse. Under sin vistelse därstädes tillegnade han sig
den tidens engelska filosofi och blef ifrig anhängare af de
engelska deisterne, som förnekade uppenbarelsen. Vid
återkomsten därifrån vidtager hans lifs andra period, som
gträcker sig mellan åren 1730—55. Han författar nu
sina mest beryktade sorgespel Brutus (1730), Caesars död
(1735), Zaire (1732) och Mérope (1743), skrifver sina filosofi-
ska bref och offentliggör historiska arbeten af stort värde. Han
vistas på landtgodset Cirey åren 1735—49, men antager, då
hans förtrogna väninna, markisinnan du Chåtelet dog, Fredrik
II:s tillbud att öfverflytta till hans hof, dit han ankommer
1750. Brytnoingen mellan Voltaire och konungen drifver
honom ut på nya irrfärder. Den tredje perioden af hans
lif kan sägas omfatta åren 1755—1778. Vid stränderna
af Gendvesjön uppslog han sitt residens på det naturskönt
belägna slottet Ferney, som han inköpte. Härifrån under-
håller han en oafbruten förbindelse med sin samtids lärda,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
